|
|
|
|
|
 |
|
AKTUELL ARTIKEL
Nutrigenomik: Erfarenheter av europeisk verksamhet
Gener kan uttryckas olika beroende på vilka ämnen vi får i oss via maten. Nutrigenomik är ett samlingsbegrepp för olika genetiskt baserade tekniker som studerar sambanden mellan kost och genetik.
Tre faktorer, som är förenade på ett komplicerat sätt, påverkar vår risk att utveckla kroniska sjukdomar: ålder, livsstil och ärftlighet. När vi blir äldre kan våra kroppar inte lika effektivt undvika sjukdom.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
|
TIDNINGEN
Senaste numret
Nr. 2 - 2012 - Ny nordisk mat
Innehåll i detta nummer:
- Ny nordisk mat – på frammarsch
- Nutrigenomik: erfarenheter från europeisk verksamhet
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nyheter |
|
|
2012-06-05
Kostens sammansättning har ingen betydelse för de förlorade kilonas sammansättning
 I vissa – men inte i alla studier – resulterar en kost med högt proteininnehåll och lågt kolhydratinnehåll i en större förlust av fettväv men bibehållen muskelmassa. Samtidigt diskuteras det, om en viss kostsammansättning är mer effektiv med hänsyn till förlust av visceralt fett – just på grund av att visceralt fett är nära förknippat med de metabola konsekvenserna av övervikt.
Undersökningens syfte var att utröna, om fördelningen av protein, fett och kolhydrat i en energireducerad kost har betydelse för, hur mycket visceralt fett respektive fett i levern som förloras och om den fettfria massan (musklerna) bibehölls. Det handlar om en randomiserad, klinisk studie med fyra olika dieter och 165 deltagare med en genomsnittsålder på 52 +/- 9 år och ett genomsnittligt BMI på 33 +/- 4 från två centra i USA. Undersökningen pågick i 2 år med mätningar vid start, efter 6 månader och efter 2 år.
Sammansättningen av de fyra kosttyperna var följande:
| |
Fett E% |
Protein E% |
Kolhydrat E% |
| 1. |
20 |
15 |
65 |
| 2. |
20 |
25 |
55 |
| 3. |
40 |
15 |
45 |
| 4. |
40 |
25 |
35 |
Den totala viktförlusten vid 6 månader var i genomsnitt 6,3 kg, fördelat på 4,2 kg fett och 2,1 kg muskler. Deltagarna tappade således dubbelt så mycket fettväv som muskler. Den genomsnittliga förlusten av abdominellt fett var 2,3 kg, varav 0,9 kg var visceralt fett. Kvinnor förlorade signifikant mer visceralt fett i jämförelse med män. Leverdensiteten steg med 60 %. (Den stiger, när fettmängden i levern faller.) Det var ingen signifikant skillnad mellan de fyra kosttyperna.
Författarna konkluderar, att mängden förlorad fettväv, abdominellt fett och fett i levern är avhängigt av energiintaget, medan kostens fördelning mellan fett, protein och kolhydrater inte spelade någon signifikant roll för förändringarna i kroppssammansättning hos överviktiga och feta personer.
Begränsningen med denna undersökningen är – liksom vid många andra undersökningar – att den föreskrivna energifördelningen inte upprätthölls, trots intensiv rådgivning. Målsättningen var att uppnå en skillnad på 10 E % beträffande protein. Den faktiska skillnaden var på cirka 3 E%. Siffrorna för fett var 8 % mot avsedda 20 % och för kolhydrat 14 % i stället för 30 %. Författarna påpekar, att resultaten för biomarkörerna för intag av protein vid 6 månader var jämförbara med andra kostinterventionsstudier, som hade en liknande skillnad i energiprocent protein som mått på t ex Diogenes-studien.
Referens: de Souza RJ, Bray GA, Carey VJ et al. Effects of 4 weight-loss diets differing in fat, protein, and carbohydrate on fat mass, lean mass, visceral adipose tissue and hepatic fat: results from the POUNDS LOST trial. Am J ClinNutr 2012; 95: 614-625.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillbaka
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svenska
