Perspektiv

Information om socker och näring


Näring och äldre – vart är vi på väg?

Av Inge Tetens, professor i Nutrition och åldrande och chef för Livskraft - Center for gode ældreliv, Institut for Idræt og Ernæring vid Köpenhamns Universitet och Simon Rønnow Schacht, forskningsassistent; Livskraft – Center for gode ældreliv.

Dagens äldre har en sundare och mer aktiv livsstil än äldre personer hade förut. I den
här artikeln ligger fokus på yngre äldre, på åldersgruppen 65 år och uppåt, som har mindre besvär i form av sjukdomar och funktionsnedsättningar än äldre, bräckligare personer.

Det kommer att finnas allt fler äldre i framtiden. Under kommande decennier kommer äldre att få uppleva en stigande levnadsålder och utgöra en större del av befolkningen. Enligt Danmarks Statistik sker den största ökningen av befolkningstillväxten bland de äldsta äldre. En befolkningsprognos visar att andelen äldre i åldern 65–79 år ökar med sju procent under de närmaste tio åren, medan det bland äldre i 80+-gruppen sker en ökning med hela 58 procent under samma period(1). Liknande ökningar förväntas i den del av världen som vi vanligtvis jämför oss med (Se Sverige figur).

Se figur: Befolkningspyramider för Sverige 1980, 2015 och 2050

Källa: Reproducerad med tillstånd från www.populationpyramid.net. Baserat på data från United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Prospects
http://esa.un.org//wpp/


Gruppen äldre är väldigt heterogen när det gäller hälsa och funktionsförmåga. Det finns ingen entydig, åldersmässig avgränsning av äldregruppen. Nya data från Den Danske Ældredatabase med fler än 10 000 svarspersoner i åldern 52–97 år visar att Danmark har en stor äldrepopulation, som har god hälsa och god fysisk funktionsförmåga och som är nöjd med livet(2). Insamlade data om äldre vuxna under perioden 1997–2017 visar att äldre idag har fått en sundare och mer aktiv livsstil än tidigare generationer.

I den här artikeln ligger fokus på yngre äldre, här definierade som personer i åldersgruppen 65 år och uppåt, som har mindre besvär i form av sjukdomar och funktionsnedsättningar än äldre, bräckligare personer.

Fysiologiska förändringar
I takt med stigande ålder sker en rad fysiologiska förändringar i kroppen som har betydelse för ålders- och livsstilsrelaterade sjukdomar, näringsbehov och måltidsvanor.

Kroppen ändrar form och sammansättning. Till förändringarna räknas minskad muskel- och benmassa, sämre muskel- och benstyrka och ökad fettansamling. Samtidigt minskar kroppens vätskevolym. De här kroppsliga förändringarna spelar en stor roll för behovet av energi och näringsämnen, samtidigt som åldrande kännetecknas av minskad fysisk aktivitetsnivå.

Aptiten minskar med åldern. Aptitregleringen blir mindre känslig(3) och om minskad aptit åtföljs av dåliga tänder, vilket ofta hänger samman med åldrande, kan detta sammantaget medföra minskad matlust och förmåga att äta och därmed ökad risk för viktförlust. Det omvända sker om aptiten bibehålls utan att anpassas efter det minskade energibehov som följer av lägre fysisk aktivitet. Luktsinnet blir också sämre med åldern, vilket även det kan ha stor betydelse för aptit och matglädje(4).

Åldersrelaterade utmaningar inom hälsoområdet
Risken för kroniska sjukdomar ändras med åldern. Enligt Danskernes Sundhed – Den Nationale Sundhedsprofil från 2017 - lever nästan hälften av alla danskar över 65 år med en kronisk sjukdom(5).

De så kallade livsstilssjukdomarna (övervikt, hjärtkärlsjukdomar, typ 2-diabetes) får med åldern sällskap av specifika, åldersrelaterade hälsoproblem som sarkopeni, osteoporos samt sämre mentala funktioner och nedsatt immunförsvar(6). Nedan beskrivs de utmaningar där näring har en väldokumenterad roll, men näringsämnens samband med övriga områden skulle också behöva belysas närmare.

Sarkopeni är ett samlingsbegrepp för åldersrelaterad förlust av muskelmassa och muskelstyrka, som leder till nedsatt funktionsförmåga med ökad risk för fallolyckor med överordnad nedsatt livskvalitet som följd(7). Att muskelmassan minskar med åldern är oundvikligt, men förlusten påskyndas av fysisk inaktivitet, lågt proteinintag från kosten och sjukdom. Åldersrelaterade förändringar i proteinomsättningen lyfts fram som argument för ett högre proteinintag bland äldre i förhållande till yngre(8). Flera pågående studier, bland annat(9), undersöker vad som är det optimala proteinintaget bland äldre i förhållande till fysisk aktivitet och muskelfunktion.

Osteoporos, mer känt som benskörhet, är ett tillstånd då både benmassa och benstyrka är så nedsatt att brott kan uppstå även vid svag belastning. Det finns åtskilliga riskfaktorer för att utveckla osteoporos – bland annat kön, ålder, ärftlig disposition och låg fysisk aktivitet samt rökning. Bland de kostrelaterade faktorerna är ett tillräckligt intag av D-vitamin och kalcium nödvändigt för att bibehålla ett starkt skelett(10).

Övervikt och fetma bland äldre är ett växande hälsoproblem. I den senaste danska hälsoprofileringen blev omkring två tredjedelar av alla danska män och hälften av alla danska kvinnor över 65 år klassade som överviktiga eller feta(5). Orsaken till utveckling av övervikt och fetma är komplex och omfattar både individuella och samhälleliga faktorer. Energiintaget spelar en central roll.

Särskilda näringsrekommendationer för äldre
De nordiska länderna tar tillsammans fram Nordiska Näringsrekommendationer (NNR) och den senaste uppdateringen av NNR gjordes 2014 genom publiceringen av NNR 2012(11).

NNR används som utgångspunkt för nationella rekommendationer. I NNR delas äldre in i åldersgrupperna 61–74 år respektive 75 år och äldre, medan de nationella danska rekommendationerna tillämpar en gräns på 65 år och i vissa fall 70 år, enligt beskrivningen nedan. Nedan beskrivs också de näringsämnen som berörs av särskilda rekommendationer för äldre baserat på befintlig vetenskaplig dokumentation beträffande samband med åldersrelaterade hälsoproblem.

Energi
Kroppens totala energiomsättning och därmed energibehov minskar med åldern till följd av förändringar i kroppssammansättning. Till detta hör framför allt minskad muskelmassa och lägre fysisk aktivitet(11). Vid lågt energiintag (definieras som under 8 MJ/dag) ökar risken för att intaget av vitaminer och mineraler är otillräckligt för att täcka behovet. Det betyder att man bör lägga särskilt fokus på att säkerställa hög näringstäthet i kosten till äldre med lågt energiintag.

Protein
Proteinrekommendationen till äldre som fyllt 65 år ändrades i NNR 2014 från dåvarande 10–12 procent av det dagliga energiintaget till nuvarande 15–20 procent(11). Det motsvarar ett intag på 1,2–1,5 gram protein/kg kroppsvikt och dag.

D-vitamin
D-vitaminrekommendationen enligt NNR för personer i åldern 61–74 år är 10 µg D-vitamin per dag precis som för andra åldersgrupper, medan den för personer som är minst 75 år är 20 µg D-vitamin per dag(11). I Danmark rekommenderas personer över 70 år att ta ett dagligt tillskott av 20 µg D-vitamin kombinerat med 800–1 000 mg kalcium (https://www.sst.dk/da/sundhed-og-livsstil/ernaering/d-vitamin).

Hur ser äldre danskars måltidsvanor ut?
I Danmark har vi uppgifter om mat och måltidsvanor bland äldre som bor hemma från den nationella undersökningen om danskarnas kost och fysiska aktivitet (DANSDA). Rapporten, som är baserad på data insamlade under 2011–2013 och omfattar runt 1 100 män och kvinnor i åldern 55–75 år, visar att åldersgruppen 65–75 år rent allmänt har samma kostvanor men en mer stillasittande livsstil än 55–65-åringarna(12).

Kostens proteininnehåll ligger hos 75 procent av svarspersonerna inom det rekommenderade intervallet på 15–20 procent av energiintaget, samtidigt som intaget av livsmedel som bidrar med ”tomma kalorier” (alkohol, mättat fett och socker) är för högt i förhållande till de officiella rekommendationerna.

Kostkvaliteten bland männen som ingår i undersökningen är generellt sett sämre än bland kvinnorna, och den lägre kostkvaliteten är mest utbredd bland lågutbildade och ensamhushåll samt personer som inte vill äta sunt. Över 80 procent i åldersgruppen 55–75 år har en ambition att äta sunt, men samtidigt visar rapporten att viljan att äta sunt sjunker med åldern(12). Det här resultatet stämmer överens med resultaten från Den Nationale Sundhedsprofil 2017(5).

Pågående projekt om äldres måltidsvanor
”Appetit på det gode ældreliv” är en dansk pilotundersökning som genomförs vid Livskraft – Center for gode ældreliv – och handlar om inställning och vardagsrutiner i förhållande till mat och måltider bland hemmaboende äldre i åldersgruppen 65–75 år. Den kvalitativa delen av undersökningen visar att svarspersonerna engagerar sig i matrelaterade vardagsrutiner på vitt skilda sätt.

Upplevelsen av en god måltid varierar mycket från person till person och är beroende av vardagens resurser, aktuell livshistoria och identitet samt kroppens behov och begränsningar(13).

Undersökningen fastställer för den här åldersgruppen fyra idealtyper i förhållande till vardagens matrutiner, som kan beskrivas med fyra huvudgrupper. Den här kunskapen bör kunna användas för att utforma målinriktade och specifika mat- och måltidsinsatser.

De fyra typerna av äldre personer klassade efter förhållningssätt till mat
1) pragmatiker
2) vardagsgourmander
3) ointresserade
4) begränsade och sjuka

”ELDORADO” är ett större danskt forskningsprojekt fokuserat på att förebygga undernäring och främja livsglädje hos äldre som bor hemma genom att optimera matservicen
(https://eldorado.ku.dk/about/).

Projektet stöds av Innovationsfonden och genomförs under perioden 2015–2020. I projektet undersöks bland annat äldre personers sensoriska preferenser och måltidspreferenser samt dess betydelse för viljan att prova nya livsmedel och måltider. Äldres acceptans för nya maträtter undersöktes bland 121 hemmaboende äldre (65 år och äldre).

Deltagarna fick upprepade gånger smaka på en ny maträtt (majssoppa) och de beräkningar som gjordes visar att återkommande provsmakningar av nya rätter ger högre acceptans mätt i ökat intag.

Forskarna betecknar mekanismen bakom den här förändringen i acceptans av en måltid som en slags ”konditionering” och fann alltså att konditioneringsprincipen även gäller den här gruppen äldre. Forskarna fann också att soppvarianten med den mest avancerade garneringen var mest inbjudande.

Rent allmänt visar de aktuella resultaten från ELDORADO-projektet att äldre är beredda att äta nya maträtter och att utseendet kan ha betydelse för hur mycket de äter. (https://eldorado.ku.dk/documents/nyhedsbreve/eldorado_nyhedsbrev_sommer2017.pdf).

Särskilda kostråd för äldre
Kostråd är allmänna riktlinjer för en sund kost som bygger på befintlig, vetenskaplig dokumentation(14, 15). Kostråd används av myndigheter som verktyg för att sprida information om en sund kost.

År 2013 publicerade Fødevarestyrelsen (danska Livsmedelsverket) nuvarande tio officiella kostråd till den allmänna befolkningen och 2017 gjordes ett tillägg för personer över 65 år (https://altomkost.dk/deofficielleanbefalingertilensundlivsstil/saerlige-grupper/personer-over-65-aar/).

En central aspekt av det här tillägget är att kosten bör kompletteras med livsmedel med extra hög proteinhalt samt innehålla tillräckligt mycket D-vitamin och kalcium för att så bra som möjligt bibehålla muskel- och benmassa samt funktion.

På så sätt kan den äldre på längre sikt behålla rörligheten och minska risken för fallolyckor och benbrott. Utöver ett dagligt tillskott av D-vitamin och kalcium till personer över 70 år rekommenderas alla äldre att utöva minst 30 minuters fysisk aktivitet om dagen för att bibehålla kroppens rörlighet, styrka, kondition och balansförmåga.

Arbete pågår med att ta fram ytterligare material för att göra budskapet om det här tillägget till de officiella kostråden för personer över 65 år mer tillgängligt för målgruppen.

Näring för äldre – och vägen framåt
Ökande insikter om näringens betydelse för specifika, åldersrelaterade hälsoproblem för äldre kan framöver användas i ännu större utsträckning till att främja utvecklingen av evidensbaserade, särskilda näringsrekommendationer för äldre.
En av de stora utmaningarna i framtiden blir att omsätta den här kunskapen i praktik i form av kostråd, som sedan kan användas i äldres vardagsliv.

Detta innebär även att tillämpa kunskap om fysisk aktivitet och socioekonomiska förhållanden och om de äldres uppfattningar och rutiner i vardagen. När detta lyckas, blir vinsten i gengäld att de extra levnadsår som följer på en stigande livslängd, blir till fler goda levnadsår för väldigt många människor.


Referenser

1. Danmarks Statistik. Markant flere ældre i fremtiden. Nyt fra Danmarks Stat Befolk 2018-2060. 2018;2.
2. Siren A, Larsen MR. Ældres helbred, funktionsevne og livsstil - Analyser på baggrund af Ældredatabasens 5. bølge samt udviklingen mellem 1. og 5. bølge 1997-2017 [Internet]. 2018. 65 p. Available from: www.vive.dk
3. Pilgrim A, Robinson S, Sayer AA, Roberts H. Europe PMC Funders Group An overview of appetite decline in older people. Nurs Older People. 2015;27:29–35.
4. Song X, Giacalone D, Bølling Johansen SM, Frøst MB, Bredie WLP. Changes in orosensory perception related to aging and strategies for counteracting its influence on food preferences among older adults. Trends Food Sci Technol; 2016;53:49–59.
5. Sundhedsstyrelsen. Danskernes Sundhed – Den Nationale Sundhedsprofil 2013. København. 2017. p 3-121.
6. Shlisky J, Bloom DE, Beaudreault AR, Tucker KL, Keller HH, Freund-levi Y, Fielding RA, Cheng FW, Jensen GL, Wu D, et al. Nutritional Considerations for Healthy Aging and. Adv Nutr. 2017;8:17–26.
7. Cruz-Jentoft AJ, Baeyens JP, Bauer JM, Boirie Y, Cederholm T, Landi F, Martin FC, Michel JP, Rolland Y, Schneider SM, et al. Sarcopenia: European consensus on definition and diagnosis. Age Ageing. 2010;39:412–23.
8. Bauer J, Biolo G, Cederholm T, Cesari M, Cruz-Jentoft AJ, Morley JE, Phillips S, Sieber C, Stehle P, Teta D, et al. Evidence-based recommendations for optimal dietary protein intake in older people: A position paper from the prot-age study group. J Am Med Dir Assoc [Internet]; 2013;14:542–59.
9. Bechshøft RL, Reitelseder S, Højfeldt G, Castro-Mejía JL, Khakimov B, Ahmad HF Bin, Kjær M, Engelsen SB, Johansen SMB, Rasmussen MA, et al. Counteracting Age-related Loss of Skeletal Muscle Mass: a clinical and ethnological trial on the role of protein supplementation and training load (CALM Intervention Study): study protocol for a randomized controlled trial. Trials; 2016;17:1–17.
10. Lamberg-allardt C, Brustad M, Meyer HE, Steingrimsdottir L. Review for the 5th Edition of the. Food & Nutrition Research. 2013;25:1–31.
11. Nordic Council of Ministers. Nordic Nutrition Recommendations 2012 –Integrating nutrition and physical activity. Nordic Council of Ministers, Copenhagen; 2014.
12. Pedersen AN, Christensen LM, Sørensen MR, Matthiessen J. blandt 55-64-årige og 65-75-årige danskere Kostvaner, sundhedsadfærd og vægtstatus blandt 55-64-årige og 65-75-årige danskere. 2017; Rapport, 1-38. DTU Fødevareinstituttet
13. Christensen BJ, Andersen SS, Holm L, Tetens I. Appetit på det gode ældreliv: Måltider, madglæde og livskvalitet. 2018; Rapport, 1-41. Københavns Universitet.
14. Tetens I, Andersen LB, Astrup A, Mejborn, Ulla Holmboe Gondolf Kjeld H, Marianne UJ, Knudsen VK, Heddie, Schwarz P, Tjønneland A, Trolle E. Evidensgrundlaget for danske råd om kost og fysisk aktivitet. 2013; Rapport,1-162 p. DTU Fødevareinstituttet.
15. Bechthold A, Boeing H, Tetens I, Schwingshackl L, Nöthlings U. Perspective: Food-Based Dietary Guidelines in Europe—Scientific Concepts, Current Status, and Perspectives. Adv Nutr [Internet]. 2018;1–17.