Perspektiv

Information om socker och näring


Socker och beroende

Av Anna Karin Lindroos,MD, klinisk näringsfysiolog,Avd för kroppssammansättning och metabolism, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.

Under de senaste åren har sockrets roll för vår hälsa livligt diskuterats i media. Socker anses vara en bidragande orsak till att fler blir överviktiga och feta och i vissa sammanhang har sockret till och med jämställts med en drog som får oss att helt tappa kontrollen och äta allt mer av söta livsmedel. Socker kan i likhet med annan välsmakande mat stimulera hjärnans belöningssystem. Mekanismerna liknar på många sätt de som påvisats för droger som alkohol och narkotika, men det finns skillnader. Naturliga belöningar som smaklig föda, sex och intensiv fysisk träning aktiverar samma hjärnområden, men beroendeframkallande medel ger en betydligt större frisättning av dopamin.Vidare är socker är en viktig energikälla och intaget regleras också av de system som reglerar energibalansen. Det är därför svårt att studera socker isolerat från andra näringsämnen som ger energi såsom övriga kolhydrater, fett och protein. För att kunna studera människors problem med att kontrollera sitt sötsaksintag måste både de fysiologiska processer som styr människors födointag och de många gånger komplicerade psykologiska, kulturella och sociala faktorer som styr människors attityder och förhållningssätt till socker och söta livsmedel vägas samman.

I djurmodeller har beroendeliknande symtom kunnat påvisas efter höga intag av renframställt socker. Bland annat ökade råttors intag av sockerlösning efterhand som ett experiment pågick och när sockerlösningen togs bort från råttorna fick de abstinenssymtom och ökad ångest(1). Sockerberoendet hos råttorna skulle kunna förklaras med att sockerintaget sätter igång råttornas ”belöningssystem” genom ökad frisättning av dopamin(1). Det är dock ytterst tveksamt om dessa djurförsök kan säga något alls om ”sockerberoende” hos människa.

Det är en grov förenkling att påstå att ett enda biologiskt system skulle kunna förklara människors sockerintag(2). Socker är ju en viktig energikälla och intaget regleras också av de system som reglerar energibalansen. Det är därför svårt att studera socker isolerat från andra näringsämnen som ger energi såsom övriga kolhydrater, fett och protein.Vidare måste de fysiologiska processer som styr människors födointag vägas samman med de många gånger komplicerade psykologiska, kulturella och sociala faktorer som styr människors attityder och förhållningssätt till socker och söta livsmedel.

Är sug efter sötsaker ett beroende?
Beroende kan definieras som ett tvångsmässigt begär att konsumera en drog trots allvarliga negativa konsekvenser. Komponenter som ingår i ett beroende är förutom det extremt starka behovet av att inta en viss substans, svårigheter med att kontrollera konsumtionen av substansen, förekomst av abstinenssymtom, toleransökning samt fortsatt konsumtion trots kroppsliga eller psykiska skador(3).

Socker kan i likhet med annan välsmakande mat stimulera hjärnans belöningssystem. Mekanismerna liknar på många sätt de som påvisats för droger som alkohol och narkotika, men det finns skillnader. Naturliga belöningar som god mat, sex och intensiv fysisk träning aktiverar samma hjärnområden, men beroendeframkallande medel ger en betydligt större frisättning av dopamin(4). Vidare utlöser brist på socker hunger, en fysiologisk drift som är kvalitativt olik det drogsug en narkotikaberoende individ utvecklar.

Många menar också att begreppet sockerberoende är olyckligt, då det jämställer socker med droger som alkohol och narkotika(4). Beroendebegreppet är komplext och innehåller flera olika komponenter. ”Beroende” av socker eller söta livsmedel kan snarare ses som en beteendestörning i likhet med t.ex. ”sexmissbruk” eller ”spelberoende”(4). Man kan också betrakta överintag av socker som ett uttryck för emotionella och kognitiva processer som är störda men inte nödvändigtvis i lika sjuklig grad som vid ett egentligt substansberoende(3).

Begär efter strösocker?
Söt läsk och vissa godissorter består till största delen av socker. Studier har dock visat att det framförallt är produkter som choklad, glass och kakor man längtar efter när man är sötsaks-sugen(5,6). I praktiken tycks det alltså handla om ett sug efter lättillgänglig energi snarare än rent socker. Choklad, glass och kakor uppfattas dock som framförallt söta då den söta smaken framträder medan fett huvudsakligen är kopplat till livsmedlens konsistens(6). Om det är kombinationen av fett och socker som ger den bästa kopplingen till belöning blir det vilseledande att fokusera på enbart socker.

Ätstörning och sötsaksintag
Ett extremt sug efter kolhydrater (”carbohydrate craving”) har rapporterats av personer som lider av höstoch vinterdepressioner, premenstruellt syndrom samt Bulimia nervosa(7,8,9). I studier som genomförts antingen i laboratoriemiljö eller där försökspersonerna har fått skriva upp allt de äter under några dagar har det dock varit svårt att visa att det är just kolhydrater man överäter under hetsätningsperioder. Det absoluta intaget av protein, fett och kolhydrater ökar under hetsätningsperioderna, men den procentuella fördelningen mellan de energigivande näringsämnena förändras inte i någon hög grad(10) eller om något så ökar andelen fett i kosten under hetsätningsperioderna(11). Hetsätning tycks således inte vara förenat med överätning av just socker.

Statistik saknas
Det saknas idag statistik över hur vanligt det är att ha problem med att kontrollera sitt sötsaksintag. För att kunna få ökad förståelse för orsaken till och omfattningen av detta problem krävs välgenomtänkta frågeformulär eller intervjuer där en individs hela ätproblematik beskrivs. Konsumtionen av sötade livsmedel måste också kunna ställas i relation till det totala kostintaget och problemen måste kunna särskiljas från generell ätstörning och annan psykologisk problematik.

Sammanfattande slutsats
De processer som styr människors födointag är oerhört komplicerade och involverar både system som styr belöning och energibalans. Pengar, tid, kunskap, reklam och tillgång på olika livsmedel påverkar också vad människor väljer att äta.Vidare styrs födointaget av associativa processer och inlärning. Små barn får tidigt lära sig att godis, glass och kakor är förknippade med fest och speciella tillfällen. Det är därför inte så konstigt att dessa livsmedel förknippas med tröst. Enskilda individer kan uppleva betydande svårigheter med att kontrollera sitt sötsaksintag. För att dessa personer ska kunna erbjudas adekvat hjälp behövs mer forskning kring de komplexa mekanismer som styr människors konsumtion av mat. Forskningen måste involvera både fysiologiska mekanismer och den miljö som människor växer upp och lever i.


Referenser
1. Colantuoni C, Rada P, McCarthy J, et al. Evidence that intermittent, excessive sugar intake causes endogenous opioid dependence. Obesity Research 2002; 10:478-88.

2. Levine AS, Kotz CM, Gosnell BA. Sugars: hedonic aspects, neuroregulation and energy balance. Am J Clin Nutr 2003; 78 (Suppl.):834S-42S.

3. Rogers PJ, Smit HJ. Food craving and food ”Addiction”: A critical review of the evidence from a biopsychological perspective. Pharmacology Biochemistry and Behavior 2000; 66:3-14.

4. Franck J. Skilj på ätstörning och beroende – även om biologiska mekanismer är lika! Läkartidningen 2005; 102:1633-5.

5. Christensen L, Pettijohn L. Mood and carbohydrate cravings. Appetite 2001; 36:137-145.

6. Drewnowski A.Taste preference and food intake. Ann Rev Nutr 1997; 17:327-53.

7. Wurtman JJ. Carbohydrate cravings: a disorder of food intake and mood. Clin Neuropharmacol 1988; 11 Suppl 1:S139- S145.

8. Wurtman JJ.The involvement of brain serotonin in excessive carbohydrate snacking by obese carbohydrate cravers. J Am Diet Ass 1984; 84:1004-7.

9. Wurtman JJ. Disorders of food intake. Excessive carbohydrate snack intake among a class of obese people. Ann N Y Acad Sci 1987; 499:197-202.

10. Yanovski S. Sugar and Fat: Cravings and Aversions. J Nutr 2003; 133:835S-837S.

11. Alpers GW,Tuschen-Caffier B. Energy and macronutrient intake in bulimia nervosa. Eating behaviors 2004; 5:241-9.