Perspektiv

Information om socker och näring

Barnfetman under lupp

Av Mette Peetz-Schou, Master of Science, Köpenhamn.

Världshälsoorganisationen WHO arbetar med att färdigställa ett utkast till en global strategi om kost, fysisk aktivitet och hälsa(1). Arbetet har gett upphov till mycket debatt runt om i världen. Inte minst för att den vetenskapliga rapport(2) som utgör underlag för den globala strategin har gått långt när det gäller att lämna förslag på hur exempelvis fetmaepidemin ska bromsas.

Detta ska ses i ljuset av att det är första gången WHO betraktar näring som en väsentlig faktor för förebyggandet av kroniska sjukdomar – på samma sätt som alkohol och tobak – och inte som tidigare endast en fråga om behov av energi och näringsämnen. I rapporten talar man om att man har genomfört ett paradigmskifte när det gäller sättet att betrakta kostens och den fysiska aktivitetens betydelse för folkhälsan.

I Norden har processen satt fart på debatten om barnfetma. Hur illa är det hos oss, och hur förebygger vi att barn blir överviktiga och feta? Vi har valt att sätta barnfetma under luppen med en rad artiklar och en översikt som visar hur man ser på problematiken omkring barnfetma i Danmark, Norge och Sverige.

 

Tabell 1 Fakta om barnfetma i olika länder i Skandinavien
  Danmark Sverige Norge
Förekomst av övervikt/svår övervikt bland barn År 1997 var 7-10% av barnen i klasserna 8-9 överviktiga. Cirka 4% var svårt överviktiga (feta). Nationella data finns inte. Omkring 3% av barnen beräknas idag lida av svår övervikt och 20-25% är överviktiga. Nationella data finns inte. Nya undersökningar från Oslo visar att 13% av 9-åringarna och 10% av 15-åringarna är överviktiga.
Utveckling senaste 10-30 åren Man räknar med att antalet överviktiga och svårt överviktiga har tredubblats under perioden 1972-1997. Övervikt och svår övervikt bland 7-åringar har ökat från 8,9% till 22% sedan 1989. Antas vara ökande, men siffrorna är osäkra. Utvecklingen jämförs ofta med utvecklingen i Danmark.
Behov av mer forskning/nya forskningsinitiativ Saknar grundläggande kunskap om vilka metoder som är mest effektiva både för förebyggande och behandling. Dessutom saknas kunskap om problemets omfattning på nationell nivå och om befintliga initiativ. Stora behov både inom livsstilsforskning och medicin. Behov av mer forskning om utvecklingen över tiden, etiologi och effekt av förebyggande och behandling.
Finns det nationella handlingsplaner med avseende på förebyggande och behandling av övervikt/ svår övervikt bland barn? Ja. Regeringen utfärdade i mars 2003 en nationell handlingsplan mot svår övervikt. Uppföljning av handlingsplanen pågår och samordnas inom Indenrigs- og Sundhedsministeriet. Regeringen har tillsatt en nationell ledningsgrupp för hälsofrågor och gett Livsmedelsverket och Folkhälsoinstituten i uppgift att ta fram underlag till en nationell handlingsplan 2004. Nej. Handlingsplan finns inte, men år 2000 utarbetades en rapport om vikt och hälsa. Helsedepartementet har nu beställt en ny rapport för utvärdering av riktlinjer för behandling. Rapporten väntas bli klar under våren 2004.
Översikt över behandlingsutbud Överblick över befintliga program finns inte, men man räknar med att det finns cirka 60 olika program runt om i landet. Kartläggning av befintliga behandlingsprogram förväntas vara klar om cirka 1 år. Beslut om behandling och ambitionsnivå bör göras av barnläkare, enligt följande: Gruppbehandlingar, individuella behandlingar, familjeterapi och föräldrautbildning, olika dieter, lågkaloridiet m.m, kirurgisk behandling av svår övervikt, läkemedel(ej utbrett). Behandlingsutbud för barn och ungdomar är bristfälligt eller saknas helt. Förslag till riktlinjer och åtgärder väntas i ny rapport.





Bred uppbackning av kampen mot barnfetma i Danmark

Av Mette Peetz-Schou, Master of Science, Köpenhamn.

Sundhedsstyrelsen och Dansk Selskab for Adipositas Forskning riktade för ungefär fem år sedan uppmärksamheten mot fetmaproblematiken med var sin rapport(1,2). De lade därmed grunden så att Danmark under ordförandeskapet i EU år 2002 kunde ta upp fetma på dagordningen, och i mars 2003 presenterades en nationell handlingsplan mot svår övervikt(3).

Uppföljning av planen visar att barn är en viktig målgrupp för många initiativ – både sådana som redan är igång och nya initiativ som utvecklas i kölvattnet efter planen. Även det danska Ernæringsrådet har gett ut en rapport om den danska fetmaepidemin(4) med ett förslag till en förebyggande insats bland barn.

Bristande kunskap och dokumentation
Trots att både handlingsplanen och Ernæringsrådets rapport är rika på förslag om vad man kan göra för att förebygga övervikt och fetma bland barn, betyder det inte att Danmark har en färdplan klar. Ulla Hølund, som var ansvarig för samordningen av den danska handlingsplanen och nu är ansvarig för Sundhedsstyrelsens insats när det gäller övervikt bland barn och ungdomar, säger så här:


– Det är fortfarande mycket vi inte vet. En stor del av det inledande arbetet består därför i att samla in nödvändig kunskap så att insatsen kan bli effektiv på sikt. Arbetet med handlingsplanen visade tydligt att vår kunskap om hur man så effektivt som möjligt förebygger och behandlar fetma, även bland barn, är begränsad. Därför har vi som uppföljning valt att dela ut totalt sju miljoner danska kronor till 26 projekt, i syfte att utvärdera pågående projekt(5).

En annan väsentlig uppgift som Sundhedsstyrelsen tagit på sig är, enligt Ulla Hølund, att få en överblick över hur det står till med barnfetman. Det finns några siffror från utvalda platser runt om i landet som är alarmerande, men det finns behov av en systematisk insamling av data om längd och vikt på barnen i hela landet – också för att man ska kunna följa utvecklingen på sikt. Sundhedsstyrelsen håller därför på att utarbeta ett övervakningsprogram som gör det möjligt att få fram de data som behövs på ett nationellt plan.

En bred insats
Inom danska Indenrigs- og Sundhedsministeriet arbetar man – som uppföljning till den nationella handlingsplanen – med att åstadkomma en översikt över vilka förebyggande initiativ som redan har startats inom de olika departementens ansvarsområden. Med kunskap om vad som pågår kan man bedöma var det saknas initiativ, och hur man kan få in förebyggande av fetma generellt i departementens arbete.

Exempel på andra departement som är indragna i arbetet är Ministeriet for Fødevarer, Landbrug og Fiskeri, Undervisningsministeriet, Kulturministeriet, Socialministeriet och Trafikministeriet. Förebyggande av fetma – inte minst bland barn – påverkas av många olika politiska beslut som kan ha särskilt stor betydelse för barns möjligheter att äta hälsosamt och vara fysiskt aktiva.

Karina Andersen, kanslisekreterare i departementet med uppgift att sammanställa regeringens insats när det gäller övervikt och fetma, säger så här:
– Det är viktigt att hälsosam kost och motion blir en naturlig del av barns vardag. Och lyckligtvis ser vi att det redan har startats riktigt många initiativ, särskilt inom kostområdet. Men även när det gäller fysisk aktivitet händer det saker. Kulturministeriet har till exempel avsatt 24 miljoner danska kronor över en treårsperiod till ett projekt som har till syfte att säkerställa barns möjlighet att vara aktiva på fritiden efter skolan, utan att vara beroende av transport till och från en klubb. Och här inom Indenrigs- og Sundhedsministeriet har vi nyligen tagit initiativ till ett partnerskap som har till syfte att utveckla idéer om hur barn, som till en början inte har lust att röra sig så mycket, ska få lust att röra sig mer. Vi planerar att skicka ut en idékatalog efter sommarlovet.

Inom Ministeriet for Fødevarer, Landbrug og Fiskeri arbetar man med en av de största satsningarna inom kostområdet. Det är projektet ”alt om kost – smag for livet!”. Som ett led i projektet erbjuder departementet en kombination av hotline, arbetsgrupp och hemsida – www.altomkost.dk – till alla som arbetar med eller vill arbeta med mat- och måltidsordningar till barn och ungdomar i exempelvis daginstitutioner, skolor och fritidshem. Genom ett samtal till en hotline får man tillgång till kunskap, och man får också kontakt med en arbetsgrupp – en rad experter som anlitats för åka ut i landet och hålla informations- och inspirationsmöten.

Andra initiativ rör både kost- och motionsaspekten. Det gäller till exempel Børnenes mad- og motionsklub, som utvecklas i samarbete mellan Hjerteforeningen, Tryg Danmark och Indenrigs- og Sundhedsministeriet. Här ska 3-6-åriga barn och deras föräldrar, som ett led i en abonnemangsordning från maj i år, tillsändas inspirationspaket med posten med idéer om hälsosam mat och motionsaktiviteter i familjen.

Bättre hälsa för barn och unga
Andra initiativ syftar till att säkerställa barnens hälsa i ett bredare perspektiv. Det gäller exempelvis Undervisningsministeriets projekt ”En skole i bevægelse”, där fokus ligger på barnens trygghet och trivsel i skolan generellt, men även rör strävandena att integrera fysisk aktivitet i hela skolans verksamhet.

Ett annat exempel är ”Sundhedstegnet”, en frivillig märkesordning för daginstitutioner, skolor, idrottshallar o.s.v., som ska rikta uppmärksamheten mot barn och hälsa. Kriterierna för att få märket har ännu inte utarbetats, men förhållanden som rör kost och fysisk aktivitet ska ingå på samma sätt som förhållanden som rör exempelvis rökning, alkohol och mobbning.

Alla initiativen ovan ingår i regeringens utspel ”Bedre sundhed for børn og unge”, som presenterades i november 2003. I utspelet nämns bekämpandet av fetmaepidemin som ett av fem huvudinsatsområden för att säkerställa en hälsosam barnkultur.

Behandling av överviktiga barn
Även när det handlar om den egentliga behandlingen är det inledande arbetet bra igång.

– När det gäller den egentliga behandlingen av överviktiga barn och ungdomar saknar vi kunskap – både om vem som gör vad och vad som fungerar, säger Mikala Utzon, forskningsassistent vid Learning Lab Danmark.
Hon har fått en del av de pengar som Sundhedsstyrelsen har lagt ut till projekt som uppföljning av den nationella handlingsplanen. Inom loppet av nästa år ska hon tillsammans med Thomas Moser kartlägga behandlingsåtgärder för överviktiga barn i Danmark. Hon räknar med att det finns cirka 60 olika program runt om i landet och hennes uppgift blir att beskriva dem och därmed bidra till ett större utbyte av erfarenheter och insamling av kunskap.

– Det är dumt att uppfinna hjulet varje gång man vill skapa ett behandlingsprogram för överviktiga barn. Det är viktigt att vi dokumenterar metoderna, och det finns många angreppssätt för arbetet. I de program som jag har kännedom om är det till exempel stor skillnad när det gäller om barnen deltar ensamma eller tillsammans med familjen, om man arbetar med den sociala miljön eller gemenskapen runt barnet, liksom i fråga om programmens längd. De flesta rör både kost- och motionsaspekten, men även program som endast utgår från vad de unga har lust att arbeta med kan resultera i kraftig viktnedgång, säger Mikala Utzon.

Tidig identifiering
Tidig identifiering av barn i riskzonen för utvecklandet av övervikt, är också ett viktigt insatsområde för Sundhedsstyrelsen.
– Det är svårt även för barn att få bort extra kilon som de har dragit på sig, och därför måste vi handla innan det utvecklar sig till ett problem. Vi arbetar just nu med att utforma riktlinjer för folk som arbetar professionellt med hälsofrågor rörande barn och ungdomar, i syfte att göra dem medvetna om när de ska gripa in i samband med en olämplig viktutveckling, och vad de kan göra, säger Ulla Hølund.

Vilja till handling
Det finns en vilja till handling när det handlar om att förebygga fetma i Danmark, särskilt barnfetma. Från det offentliga har många initiativ startats, samtidigt som förutsättningarna för att effektivisera insatserna på sikt byggs upp. Även lantbrukskooperationen, livsmedelsindustrin och andra organisationer stödjer kampen mot fetman och lanserar förslag på hur också de kan bidra. Det ska bli spännande att följa de pågående initiativen och se om de är tillräckliga för att stoppa ökningen av antalet feta barn.



Norge saknar behandlingsprogram för överviktiga barn

Av Maria Thommessen, näringsfysiolog fil dr och Gunn Helene Arsky, näringsfysiolog fil kand, Oslo.

I den norska tidningen Dagsavisen kunde vi den 8 oktober 2003 läsa följande alarmerande ingress: ”Viktchock bland norska barn. 13 procent av 9-åringarna och 10 procent av 15-åringarna i Oslo är överviktiga, visar ny studie. Norge befinner sig nu i samma situation som USA var i för tio år sedan. Forskarna slår larm: Om inget görs befinner vi oss snart på samma nivå som USA där vart fjärde barn mellan 6 och 17 år är överviktigt.”

Trots siffror, som visar en ökande förekomst av övervikt, står Norge utan behandlingsprogram för barn som lider av övervikt och fetma.

Övervikt bland barn ökar
De alarmerande siffrorna i ingressen har hämtats från Lena Klasson Heggebøs doktorsavhandling(1). Under sitt doktorsarbete samlade Heggebø in data om längd och vikt, fysisk aktivitet, fysisk form (kondition), kostvanor och utvalda hälsoparametrar bland ett representativt urval med 410 nioåringar och 350 femtonåringar bosatta i Oslo.

Huvudresultaten visade att pojkarna var mer aktiva än flickorna, och att aktivitetsnivån sjönk med stigande ålder. Dessutom konstaterade hon att endast lite mer än hälften av 15-åringarna uppfyllde rekommendationerna om fysisk aktivitet (måttlig aktivitet 60 minuter per dag).

Heggebø definierade övervikt med ett BMI på över 19,5 för 9-åringar och 23,6 för 15-åringar i enlighet med rekommendation och kriterier från International Obesity Task Force(2). Utifrån detta underlag fann hon en förekomst av övervikt på cirka 13 procent hos 9-åriga pojkar och flickor, medan förekomsten av övervikt hos 15-åringarna var ungefär 10 procent. Om siffrorna från undersökningen överförs direkt till nationell nivå betyder det att omkring 7800 nioåringar och 6000 femtonåringar i Norge är överviktiga.

När det gäller förekomsten av övervikt hos barn och unga menar Heggebø att de siffror vi har i dag är reella. Hon är däremot lite osäker på om vi har tillfredsställande data för att säga något om utvecklingen över tiden. Detta gör att vi för närvarande bara kan spekulera om orsaken till skillnaden på 3 procent i förekomsten av övervikt hos 9-åringar jämfört med 15-åringar.

– Skillnaden kan antingen betyda att barnen ”sträcker på sig” och därigenom blir smalare på de sex åren, eller så beror den på att överviktsepidemin brutit ut först nu, säger Lena Klasson Heggebø.

Orsaker till övervikt
På det individuella planet kan det finnas många och samverkande orsaker till övervikt hos barn. Genetisk disposition, näring i fosterstadiet, kosthåll under barnaåren och fysisk aktivitet är bland de faktorer som spelar roll. Ofta är det ett samspel mellan flera förhållanden som blir utslagsgivande.

Enligt Heggebøs data finns det anledning att vara särskilt uppmärksam på betydelsen av fysisk aktivitet – eller snarare frånvaron av fysisk aktivitet – som en väsentlig faktor i denna bild. Barn och unga rör sig mindre i dag än för bara tio år sedan. Sambandet mellan graden av fysisk aktivitet och risken för övervikt på lång sikt har bland annat bekräftats av studier som har utförts av näringsforskare vid Institutt for ernæringsforskning vid Universitetet i Oslo.

I en nyligen publicerad studie, där unga norrmän har följts från 15 års ålder till nu när de är 33 år, fann forskningsstipendiat Elisabeth Kvaavik ett starkt samband mellan graden av fysisk aktivitet på fritiden och senare risk för utveckling av övervikt och fetma. Kvaavik fann också att övervikt i barna- och ungdomsåren i hög grad ökar risken för övervikt i vuxen ålder(3).

Förebyggande eller behandling
Av det antal norska barn och ungdomar som i dag klassas som överviktiga, är det endast en mindre andel som forskare och behandlare vill karaktärisera som behandlingsbehövande. Överläkaren med. dr. Serena Tonstad vid Ullevål Universitetssykehus i Oslo vill ogärna ange någon exakt siffra. Vid specialkliniken för överviktsbehandling som hon leder vid sjukhuset är det endast undantagsvis som barn behandlas, och då i regel endast när övervikten har överstigit 40 procent av normal-
vikten för den aktuella längden.

År 2000 genomförde norska näringsmyndigheter en utredning om vikt och hälsa(4). I denna Vekt og helse-rapporten förordade myndigheterna förebyggande åtgärder framför behandling i fråga om övervikt bland barn. Bakgrunden till detta finns i den allmänna uppfattningen att förhållandet mellan vikt och längd kan ändras mycket under växtperioden. Denna inställning kan nog av vissa uppfattas som defensiv och avvaktande – särskilt i ljuset av de siffror som nu presenteras både i rapporter och i media.

Av de åtgärder som nämndes, och som var riktade mot barn och unga, lades stor vikt på åtgärder i skolan och i lokala idrottsmiljöer. Ökat antal idrottslektioner, bättre förhållanden för att få barn att gå eller cykla till skolan samt stärkt undervisningsutbud i biologi, hälsa och hemkunskap föreslogs år 2000. Sett ur skolhälsovårdens synpunkt är det en stor utmaning att genomföra positiva åtgärder, utan att enskilda överviktiga barn stigmatiseras(5).

När det gäller åtgärder före behandling uttalade myndigheterna år 2000 dessutom, att det måste utarbetas strategier för att fånga upp barn och ungdomar som är feta eller befinner sig i riskzonen. Dessa måste få nödvändig uppföljning, och både föräldrarna, skolan och hälsovården ska engageras i arbetet. Inom specialhälsovården bör det inrättas behandlingsteam där barn och unga med allvarlig fetma kan söka hjälp. Vidare finns det behov av att utarbeta förslag till behandlingsprogram, samt studier som undersöker effekten av dessa program.

Ny rapport utarbetas
De rekommendationer som beskrivs ovan utformades under år 2000. Nu, fyra år senare, är situationen i stort sett oförändrad. Endast få av de åtgärder som föreslogs i näringsmyndigheternas rapport har följts upp med konkreta åtgärder som har gett mätbar effekt. Antalet timmar med idrottslektioner i skolan har inte ökat, konsumtionen av energirika läskedrycker ökar stadigt och behandlingsutbudet för barn och unga med fetma är fortfarande bristfälligt eller saknas helt i Norge. Norska föräldrar som har barn med behov av behandling för sin vikt har i dag få ställen att vända sig till. Varken det offentliga eller privata aktörer har passande utbud, med undantag för specialavdelningen vid Ullevål Universitetssykehus. Behandlingsutbudet i Sverige och Danmark är omtalat i norska medier, och även om bara få föräldrar åker med sina barn över gränsen för att få behandling är det i vart fall en del som har tänkt på det.

Med anledning av detta har Helsedepartementet beställt en ny utredning från Sosial- og helsedirektoratet. I utredningen ska behovet av behandling diskuteras och direktoratet har också ombetts att komma med rekommendationer när det gäller strukturella ramar för behandling av övervikt och fetma på regional och lokal nivå.

-Avsikten med rapporten som nu utarbetas för departementet är att komma med konkreta riktlinjer för behandling av övervikt, både hos vuxna och barn, med ledning av effekten av olika åtgärder, säger Henriette Øien, rådgivare vid Sosial- og helsedirektoratets avdelning för näringsfrågor.




Svenska experter eniga: Så här ska kampen mot barnfetman vinnas

Av Ingemar Helgesson och Anders Bendroth, journalist, Malmö.

Nu måste kampen mot barnfetma i Sverige inledas på allvar. En enig läkarkår slår fast att problemet måste anses som färdigutrett. Ansvariga på olika nivåer i samhället måste visa handlingskraft. Om kampen mot barnfetman skall vinnas är det nödvändigt att ta fram konkreta åtgärdsförslag och tilldela mer pengar till fetmaforskning.

De senaste 10 åren har övervikt och fetma bland barn ökat så snabbt i Sverige att sakkunniga talar om en epidemi. Enligt en undersökning, genomförd av Rikscentrum för överviktiga barn i Huddinge, är 23 procent av 7-åringarna i Stockholm feta eller överviktiga. Motsvarande siffra var 1989 ca 8,9 procent. Att var femte 7-åring har överviktsproblem som innebär att de får en dålig start på livet är ett allvarligt samhällsproblem.

Professor Claude Marcus, vid Rikscentrum för överviktiga barn i Huddinge, och Staffan Mårild, överläkare vid Runda barn-enheten vid Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg, menar båda att dagens behandlingsmetoder och nuvarande resursallokering inte räcker för att ta hand om alla sjuka barn. Det gäller att ta i med hårdhandskarna.

– Om vi inte lyckas få stopp på epidemin så kommer vi inte ha råd att behandla alla drabbade, säger Claude Marcus.
Att alla i samhället har ett ansvar för den lavinartade utvecklingen är de intervjuade eniga om.

– Vi kan inte fortsätta bygga ett samhälle i vilket snart halva befolkningen mår dåligt, menar Claude Marcus. Han betonar att det krävs enade krafttag av beslutsfattare på både lokal, regional och riksnivå för att lyckas ändra på bakomliggande faktorer och samhällets nuvarande normer.

Eftersatt forskning
De intervjuade läkarna förordar handlingskraft.

– Det är inte fler utredningar(1) som behövs utan relevant forskning på området samt beslut om konkreta åtgärder. Även om vi kommit en bit på väg så finns det många områden där vi inom sjukvården saknar kunskap om effektiva behandlingsmetoder för barn, menar Claude Marcus.

– Framstegen inom genforskningen har till exempel bidragit till att vi bättre förstår bakgrundsmekanismerna till när och varför barn blir feta, förklarar Claude Marcus. Han anser även att det långsiktiga preventiva arbetet är eftersatt:

– Det gäller att identifiera de bästa metoderna för förebyggande vardagsnära dietrådgivning med hjälp av livsstilsforskning.

Både experter och myndigheter inser att situationen är allvarlig och det krävs såväl preventiva som reaktiva åtgärder för att kunna stävja fetmaepidemin. Staffan Mårild påpekar även att det krävs större resurser och genomgripande insatser inom många områden, både i och utanför sjukvården.
– Myndigheterna måste använda både piska och morot. Både stramare lagstiftning mot barnreklam och subventioner av hälsosamma livsmedel för att ta några exempel.

Ojämnt fördelade resurser
Behovet av behandling tycks vara jämt fördelat över landet, men landstingens satsningar är väldigt olika. Vissa landsting skjuter knappt till några resurser, medan andra investerar betydande summor i både forskning och behandling.

Bland de landsting som satsar mest finns Stockholms Läns Landsting och Region Skåne. Region Skåne har en särskild barnöverviktsenhet på Universitetssjukhuset MAS (UMAS). I Malmö har man valt att först försöka få de överviktiga barnen att må bättre genom beteendeterapi, för att sedan hjälpa dem att gå ner i vikt. Vid Rikscentrum för överviktiga barn i Huddinge betonar man vikten av långsiktigt arbete och systematisk utvärdering för att komma till rätta med fetman hos barn.

I Västra Götalandsregionen arbetar man inte med fasta anslag utan med projektpengar. Vid Drottning Silvias Barnsjukhus erbjuder Runda barn-enheten ett basprogram med individuell eller gruppbehandling. I de fall där det bedöms som nödvändigt används både läkemedel och kirurgi.

– I detta lilla land måste vi samarbeta inom sjukvården för att skapa effektivare behandlingsmetoder. Därför är det av största vikt att vi delar med oss av befintlig kunskap och beprövad erfarenhet, säger Staffan Mårild.

Underlag till handlingsplan på väg
Den svenska regeringen inser allvaret och har tillsatt en ledningsgrupp för folkhälsofrågor. I april 2003 antog riksdagen regeringens proposition Mål för folkhälsan(2).

Regeringen har gett Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att ta fram ett underlag till en nationell handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Syftet är att förbättra förutsättningarna för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet för att få befolkningen att nå det övergripande nationella folkhälsomålet. Barn- och ungdomshälsa ingår i detta arbete, som skall vara klart senast den 30 december 2004(3).

Livsmedelsverket ansvarar för att ta fram en handlingsplan för goda matvanor och Statens folkhälsoinstitut gör motsvarande för ökad fysisk aktivitet. Uppdraget innefattar bland annat en utvärdering av aktuell forskning och metoder som praktiskt visat sig fungera bland olika målgrupper och på olika arenor. Enligt Peter Lamming, utredare vid Statens folkhälsoinstitut, kommer underlaget till planen att samlas in vid möten, intervjuer och frågestunder med forskare och expertis samt andra som är verksamma inom hälsofrämjande områden.

Professor Åke Bruce vid Livsmedelsverket är sakkunnig i den grupp som skall ta fram underlag inom kostområdet.
– Den första frågestunden(4) genomfördes i mars. Vad gäller hälsofrågor för barn och ungdomar så representeras denna grupp av en rad olika myndigheter och organisationer.

Ansatsen i den nationella handlingsplanen är vetenskaplig, garanterar Åke Bruce. Kunskapen inom området är fragmentarisk och behöver sättas samman till en helhet innan man definierar vilka insatser som skall föreslås.

– Vi uppmanar landets organisationer att delge oss forsknings- och projektdokumentation som kan ge oss vägledning om vad som fungerar och vad som inte varit så lyckat, berättar Åke Bruce.

Värdefull kunskapsbas
Det finns en stor kunskapsbas att ösa ur. Rikscentrum för överviktiga barn, Runda barn-enheten och överviktsenheten på UMAS är några kompetenscentra som kan bidra med värdefulla erfarenheter. Måltidsordningen är till exempel ett område som både Staffan Mårild och Claude Marcus trycker hårt på. Godis, glass och bullar är vardagsmat för många barn och ofta handlar det om att förändra beteenden och bryta sociala mönster.

– Tyvärr slarvas det på väsentliga punkter i vardagslivet, tycker Claude Marcus. Frukost, lunch och middag är viktiga mål och bör sammansättas på ett näringsriktigt vis. Vid Rikscentrum för överviktiga barn har vi provat olika alternativ, bland annat att dra ned på mellanmålen.

Detta är ett exempel på en väg som visat sig vara mycket framgångsrik, påpekar Claude Marcus.

Både Claude Marcus och Staffan Mårild är optimistiska. De vet att det finns fler föredömliga exempel på åtgärder som fungerar. Problemet är snarare att det idag saknas resurser för att genomföra en kraftfull landsomfattande satsning.

Det finns ett stort behov av nya behandlingsmetoder och förebyggande åtgärder för att få stopp på fetmaepidemin bland svenska barn(5). Dagens metoder är inte nog effektiva och resurserna som tilldelats fetmaforskningen är otillräckliga.

En framstående del av svensk expertis är eniga om hur kampen mot barnfetman ska bedrivas för att ge effekt. Klara och tydliga riktlinjer kopplade till konkreta åtgärdsförslag skulle gynna de drabbade. Med gemensam kraft kan ansvariga i samhället bryta de djupt rotade sociala normer som fysiskt och socialt handikappar den kommande generationen.



Referenser

Indledning

1. Integrated prevention of noncommunicable diseases. Draft global strategy on diet, physical activity and health. Geneva : World Health Organization, 2003. (Executive board 113th session, provisional agenda item / World Health Organization; 3.17).
Kan laddas ned från http://www.who.int/hpr/gs.strategy.document.shtml

2. Diet, nutrition, and the prevention of chronic diseases : report of a joint WHO/FAO expert consultation. Geneva: World Health Organization, 2003. (Technical report series / World Health Organization; 916). Kan laddas ned från
http://www.who.int/hpr/nutrition/ExpertConsultationGE.htm


Dansk del

1. Fedme i Danmark / en rapport fra Dansk "Task Force on Obesity" under Dansk Sel-skab for Adipositasforskning. København: DADL, 2001. (Klaringsrapport; 2001; 8). Kan downloades fra http://www.laegeforeningen.dk/lf/pics/pdf/klar8-2001.pdf

2. Overvægt og fedme: befolkningens sundhed set i relation til den øgede forekomst af fedme i Danmark: grundlag for en forebyggelsesindsats. København: Sundhedsstyrelsen, 1999. Kan laddas ned från
http://www.sst.dk/publ/publ1999/fedme/Indholdsfortegnelse.htm

3. Sundhedsstyrelsen. Oplæg til national handlingsplan mod svær overvægt: forslag til løsninger og perspektiver. København: Sundhedsstyrelsen, Center for forebyggelse; 2003. Kan laddas ned från
http://www.sst.dk/publ/publ2003/SST_national_handlingsplan.pdf

4. Ernæringsrådet. Den danske fedmeepidemi: oplæg til en forebyggelsesindsats. Søborg: Ernæringsrådet, 2003. (Publikation / Ernæringsrådet; 30). Kan laddas ned från
http://www.ernaeringsraadet.dk/pdf/Fedme_2003.PDF

5. Sundhedsstyrelsen. Støttede projekter 2003. [Citerad 24 februari 2004].
http://www.sst.dk/Forebyggelse/Faglige_omraader/Overvaegt/Stoettede_projekter_03.aspx?lang=da

6. Indenrigs- og Sundhedsministeriet. Bedre sundhed for børn og unge. København: Regeringen, 2003.
Kan laddas ned från http://www.sum.dk/publikationer/bedre_sundhed/index.htm


Norsk del

1. Heggebø, LK. European Youth Heart Study - the Norwegian part : a cross-sectional study of physical activity, cardiorespiratory fitness, obesity and blood pressure in children and youth. Oslo: The Norwegian University of Sport and Physical Education, Department of Sports Medicine, 2003.

2. Cole TJ, Bellizzi MC, Flegal KM, Dietz WH. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320(7244):1240-3.

3. Statens råd for ernæring og fysisk aktivitet. Vekt – helse. Olso: Statens råd for ernæring og fysisk aktivitet, 2000. (Rapport; 1/2000).

4. Kvaavik E, Tell G, Klepp K-I: Predictors and tracking of body mass index from adolescence into adulthood: follow-up of 18 to 20 years in the Oslo Youth Study. Archives of pediatrics & adolescent medicine 2003;157:1212-18.

5. Høie IM. Overvekt - et dilemma for skolehelsetjenesten. Tidsskrift for den Norske laegeforening 2000;120:2944.


Svensk del

1. Fetma: problem och åtgärder: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), 2002. (SBU-rapport; 160). Kan laddas ned från http://www.sbu.se/www/index.asp

2. Mål för folkhälsan: Regeringens proposition 2002/03:35. Stockholm: Socialdep., 2002. Mål för folkhälsan: Socialutskottets betänkande 2002/03:SOU07. Riksdagsskrivelse 2002/03:145

3. Bilaga till Regeringsbeslut 2003-11-06 nr 5: Uppdrag att ta fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen.
Kan laddas ned från http://www.slv.se/upload/dokument/Mat_Halsa/Matvanor/kostfyshandlingsplan_uppdrag.pdf

4. Referatet fra høringen kan läsas på http://www.slv.se under nyheter.

5. Kallings, LV. Åtgärder mot fetma: nationell inventering av pågående
studier/projekt avseende fysisk aktivitet och kost för att förebygga övervikt och fetma. Stockholm: Folkhälsoinstitutet, 2002. (Statens folkhälsoinstitut; 2002:6).
Kan laddas ned från http://www.fhi.se/nyheter/data.asp?id=892