Perspektiv

Information om socker och näring

Bör överviktiga människor rekommenderas en kost med lågt glykemiskt index?

Av Per Brændgaard Mikkelsen, fil kand i näringslära

Det danska Selskabet for Ernæringsforskning anordnade ett vetenskapligt möte om glykemiskt index och fetma den 28 oktober 2002. Två av världens ledande forskare inom området lade fram sina argument för och emot användandet av glykemiskt index i samband med viktreglering.

Många populära bantningsböcker föreslår att man ska äta en kost med lågt glykemiskt index om man vill gå ned i vikt. Även i vetenskapliga kretsar har intresset ökat för frågan om glykemiskt index kan påverka viktregleringen. Vissa experter menar att glykemiskt index är en viktig faktor, medan andra anser att det inte spelar någon roll. Så det är lätt att bli förvirrad. Syftet med detta möte var att låta de två ledande experterna inom området mötas och argumentera för sina svar på frågan ”Bör överviktiga människor rekommenderas en kost med lågt glykemiskt index?”.

David S Ludwig: Ja

David Ludwig argumenterade för att kost med lågt glykemiskt index ger lägre vikt. David Ludwig är läkare och chef för Obesity Program, Children’s Hospital, Boston, USA. Ludwig började med att beskriva den aktuella fetmaepidemin bland vuxna och barn i USA, och den skenbara paradoxen att det tillkommit fler överviktiga på senare tid samtidigt som kostens fettinnehåll har minskat medan kolhydratinnehållet har ökat. Han ställde frågan om övervikt beror på överkonsumtion av kolhydrater. Det är enligt Ludwig särskilt intaget av högglykemiska kolhydrater som har ökat. Verkningsmekanismen bakom en fettbildande effekt av en sådan kosttyp är enligt Ludwig att den får insulinnivån att stiga och glukagonnivån att sjunka, varigenom blodsockernivån sjunker för mycket, med ökad hunger och efterföljande energiintag som följd. Hög insulinnivå och låg glukagonnivå medverkar till en kompenserande ökning av nor-adrenalin och tillväxthormon, vilket ytterligare främjar hungern enligt Ludwig. Detta kan främja fetma på kort sikt, och på längre sikt kan det reglera kroppens viktmässiga sättpunkt så att man lägger sig på en stabil och högre kroppsvikt. Det enda negativa med glykemiskt index är enligt Ludwig att det kan vara besvärligt att använda i praktiken.

Ludwig stödde sin argumentation genom att hänvisa till kontrollerade undersökningar av kost med lågt glykemiskt index:

Leathwood P, Pollet P. Effects of slow release carbohydrates in the form of bean flakes on the evolution of hunger and satiety in man. Appetite 1988 Feb;10(1):1-11.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=PubMed&list_uids=3355122&dopt=Abstract
Denna enkelmåltidsstudie visade att en måltid med lågt glykemiskt index orsakade större mättnad och mindre lust att äta snacks timmarna efter måltiden.

Ludwig DS, Majzoub JA, Al-Zahrani A, Dallal GE, Blanco I, Roberts SB. High glycemic index foods, overeating, and obesity. Pediatrics 1999 Mar;103(3):E26.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=PubMed&list_uids=10049982&dopt=Abstract
Denna enkelmåltidsstudie visade att en frukost med lågt glykemiskt index orsakade lägre energiintag vid en testmåltid fem timmar senare.

Slabber M, Barnard HC, Kuyl JM, Dannhauser A, Schall R. Effects of a low-insulin-response, energy-restricted diet on weight loss and plasma insulin concentrations in hyperinsulinemic obese females. Am J Clin Nutr 1994 Jul;60(1):48-53.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=PubMed&list_uids=8017337&dopt=Abstract
I denna interventionsundersökning jämfördes effekten av två energireducerade dieter med lågt respektive normalt glykemiskt index. Efter tolv veckor hade försökspersonerna på dieten med lågt glykemiskt index gått ned 9,4 kg, medan försökspersonerna som åt vanlig kost hade gått ned 7,4 kg.

Spieth LE, Harnish JD, Lenders CM, Raezer LB, Pereira MA, Hangen SJ, Ludwig DS. A low-glycemic index diet in the treatment of pediatric obesity. Arch Pediatr Adolesc Med 2000 Sep;154(9):947-51.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=PubMed&list_uids=10980801&dopt=Abstract
I denna interventionsundersökning jämfördes effekten av kost med lågt glykemiskt index med effekten av fettreducerad kost på överviktiga barn. Efter drygt fyra månader hade barnen på kost med lågt glykemiskt index gått ned signifikant, medan barnen på fettreducerad diet inte alls hade minskat i vikt.

Pawlak DB, Ebbeling CB, Ludwig DS. Should obese patients be counselled to follow a low-glycaemic index diet? Yes. Obes Rev 2002 Nov;3(4):235-43.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=PubMed&list_uids=12458970&dopt=Abstract

Anne Raben: Nej

Anne Raben framförde argument för att överviktiga inte bör rekommenderas en kost med lågt glykemiskt index. Anne Raben är fil kand och fil dr vid Institut for Human Ernæring i Frederiksberg i Danmark.

Raben lade först fram motargument mot uppfattningen att kolhydratrik kost främjar viktökning. En lång rad randomiserade interventionsförsök med lång varaktighet har visat att kolhydratrik fettreducerad kost ad libitum orsakar en måttlig viktminskning jämfört med kost ad libitum med högre fettinnehåll och lägre kolhydratinnehåll. Raben hänvisade till en metaanalys av publicerade interventionsförsök.
Astrup A, Grunwald GK, Melanson EL, Saris WH, Hill JO. The role of low-fat diets in body weight control: a meta-analysis of ad libitum dietary intervention studies. Int J Obes Relat Metab Disord 2000 Dec;24(12):1545-52.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=PubMed&list_uids=11126204&dopt=Abstract


Raben tog därefter upp CARMEN-studien i sin argumentation. Debatten om glykemiskt index är en del av debatten om vad kostens kolhydrattyper betyder för viktutvecklingen. CARMEN var en randomiserad interventionsundersökning som jämförde effekten av kolhydratrik fettreducerad kost ad libitum med högt innehåll av antingen stärkelserika eller sockerrika livsmedel. Huvuddelen av de sockerrika livsmedlen var i fast form, exempelvis som godis i stället för läskedryck. Undersökningen visade att efter sex månaders intervention hade försökspersonerna på de två kolhydratrika kosttyperna gått ned lika mycket i vikt. Under samma period hade kontrollgrupperna, som åt vanlig halvfet kost, ökat i vikt. Resultaten tyder enligt Raben bland annat på att socker i fast form kan ingå i en fettreducerad kost som förebygger övervikt. Raben framhöll också att CARMEN visade att kolhydratrik kost inte har biverkningar på blodlipiderna. Effekten av kolhydratrik kost på triglyceriderna är beroende av om kosten är isoenergetisk eller om den är ad libitum. Viktminskningen på kolhydratrik kost ad libitium motverkar kolhydraternas självständiga triglyceridökande effekt.

Saris WH, Astrup A, Prentice AM, Zunft HJ, Formiguera X, Verboeket-van de Venne WP, Raben A, Poppitt SD, Seppelt B, Johnston S, Vasilaras TH, Keogh GF. Randomized controlled trial of changes in dietary carbohydrate/fat ratio and simple vs complex carbohydrates on body weight and blood lipids: the CARMEN study. The Carbohydrate Ratio Management in European National diets. Int J Obes Relat Metab Disord 2000 Oct;24(10):1310-8.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=PubMed&list_uids=11093293&dopt=Abstract


Raben värderade olika studier av glykemiskt index, BMI och aptit. Bland korttidsstudierna visade lika många studier i vardera riktningen i fråga om energiintag och mättnad. Raben påpekade att flera av studierna är begränsade genom att de inte har jämfört kost med lågt glykemiskt index med kost med högt glykemiskt index, utan med en mer odefinierad ”kontrollkost”. Korttidsstudierna ger totalt sett inget belägg för att kost med lågt glykemiskt index ger större mättnad, konkluderar Raben. När det gäller effekten på energiomsättningen är det dokumenterat från korttidsstudier att fruktos ger högre energiomsättning. Fruktos har lågt glykemiskt index, men det är knappast detta låga glykemiska index som orsakar den högre energiomsättningen. Orsaken är snarare att fruktos omsätts i levern genom en energikrävande process. Undersökningar som har jämfört viktändringar på isoenergetiska kosttyper har visat en tendens till större viktminskning på kost med högt glykemiskt index. Vid försök med en energirestriktiv diet fanns det en tendens till större viktminskning på en kost med lågt glykemiskt index. Av de två försöken med kost ad libitum visade det ena en viktökning på kost med lågt glykemiskt index, medan det andra inte visade några signifikanta effekter. Raben konkluderade att det totalt sett inte finns belägg för att en kost med lågt glykemiskt index ger bättre viktminskning, och hon framhöll att det är svårt att använda glykemiskt index praktiskt. Fokusering på glykemiskt index betyder bland annat att man inte ska äta potatis. Potatis är för icke-diabetiker ett utmärkt livsmedel ur många andra synpunkter.

För att understryka ett av problemen med glykemiskt index visade Raben till sist resultat från en ny, ännu inte publicerad, undersökning av sambandet mellan uppmätt och beräknat glykemiskt index i blandade frukostmåltider. Det var dålig korrelation mellan uppmätt och beräknat glykemiskt index (r = –0,02, P = 0,75). Det är således svårt att använda glykemiskt index för blandade måltider i praktiken. Det beror bland annat på att fett, protein och mjölk har eget inflytande på det glykemiska indexet – det vill säga oberoende av kolhydratinnehållet. Mjölk ökar till exempel insulinet utan att öka blodglukosen.

Raben konkluderade till sist att sockerdricka bör undvikas, men själva kolhydrattypen är mindre viktig. Överviktiga bör rekommenderas en kost med lågt fettinnehåll, låg energitäthet och högt fiberinnehåll.

Raben A. Should obese patients be counselled to follow a low-glycaemic index diet? No. Obes Rev 2002 Nov;3(4):245-56.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=PubMed&list_uids=12458971&dopt=Abstract


Avstämning
Efter de två föredragen hölls en debatt där argumenten fördjupades. De två debattörerna var överens om att det finns behov av långvariga interventionsförsök med kost ad libitum med lågt respektive högt glykemiskt index där alla kostkomponenter är identiska. Någon sådan undersökning har ännu inte genomförts.

Mötet avslutades med en avstämning bland åhörarna, som fick besvara frågan ”Bör överviktiga människor rekommenderas en kost med lågt glykemiskt index?”. Sju svarade ja, nio svarade nej och tjugoen att de inte vet. Det råder således fortfarande stor oklarhet om betydelsen av glykemiskt index för viktregleringen.

Referens:
Raben A. Should obese patients be counselled to follow a low-glycaemic index diet? No. Obes Rev 2002 Nov;3(4):245-56.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=PubMed&list_uids=12458971&dopt=Abstract


Pawlak DB, Ebbeling CB, Ludwig DS. Should obese patients be counselled to follow a low-glycaemic index diet? Yes. Obes Rev 2002 Nov;3(4):235-43.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=PubMed&list_uids=12458970&dopt=Abstract