Perspektiv

Information om socker och näring

Bristfällig hälsoundervisning i norska skolor?

Av Lise von Krogh, fil kand i näringsbiologi, Oslo.

Är hälsoundervisningen i den norska grundskolan tillfredsställande och tillräcklig? Mycket tyder på att det finns utrymme för förbättringar och en önskan om att hälsoundervisningen prioriteras högre både i undervisningen i skolan och i lärarutbildningen. Problemet är att det saknas kunskap om undervisningens kvalitet.

På senare tid har intresset riktats mot bristande fysisk aktivitet bland barn och ungdomar. Även om det finns lite dokumentation om tillbakagången i fråga om barns och ungdomars fysiska prestationsförmåga så visar de få undersökningar som finns att en försämring har inträffat (1). Skolan borde vara en arena för fysisk aktivitet och utvecklandet av sunda vanor. Det finns stora möjligheter att påverka elevernas hälsotillstånd genom kroppsträning, hemkunskap och annan hälsoundervisning. Om barn får uppleva glädjen i att vara fysiskt aktiva är det större chans att de fortsätter att vara aktiva i vuxen ålder.

Hälsoämnena i den norska grundskolan omfattar hemkunskap, kroppsträning och kropp och hälsa, som ingår i natur- och miljöämnet (2). Kroppsträning är ett eget ämne från första klass, medan hemkunskap kommer in som eget ämne i klasserna 6 och 9. På lågstadiet ska eleverna tillägna sig element från natur- och miljöämnet och hemkunskapen i den temaorganiserade undervisningen. I Norge följer undervisningen i skolan offentliga läroplaner (L97). Läroplanerna innehåller mål och principer för undervisningen. Det är kommunerna och ledningen och lärarna vid skolorna som har ansvaret för att undervisningen överensstämmer med läroplanerna.

Tiden som ägnas åt varje enskilt ämne anpassas till andra aktiviteter i skolan och det är i hög grad lärarna som bestämmer vad de vill lägga in i form av hälsoundervisning i de olika ämnena.Antalet skoltimmar i varje ämne ökar för varje klass. Tabell 1 visar skoltimmarna för varje ämne på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet.

Tabell 1

Hälsoundervisning i grundskolan.
Varje undervisningstimme är på 45 minuter
Hälsoundervisning Klass 1-4 Klass 5-7 Klass 8-10 Summa
Natur och miljö 152 247 342 741
Hemkunskap 38 114 114 266
Kroppsträning 228 266 304 798
Årstimmar 418 627 760 1805



Problemet är att det inte finns data som gör det möjligt att säga något om kvaliteten på hälsoundervisningen i grundskolan i dag. Det är med andra ord osäkert om den faktiska undervisningen i skolan, till exempel i hemkunskap, uppfyller målen i läroplanerna.

Hemkunskap – ett kärnämne med liten plats
Hemkunskap ska inspirera eleverna till att laga mat, föra mattraditioner vidare och skapa glädje och trivsel runt måltiden. Förutom att utveckla det sociala medvetandet och omsorgsförmågan, ska ämnet åstadkomma förståelse för att det finns ett samband mellan kosthållning, livsstil och hälsa. Detta ger eleverna underlag så att de själva kan välja en hälsofrämjande livsstil. Maten som lagas i skolköket ska vara i överensstämmelse med rekommendationerna om kosthållning från Statens råd for ernæring og fysisk aktivitet. Hemkunskapsämnet är det minsta när det gäller antalet timmar i den 10-åriga grundskolan.

Britt Unni Wilhelmsen, ledare för Landslaget for lærere i heimkunnskap, berättar att kvaliteten på hemkunskapsundervisningen i Norge varierar. Lagets syfte är att tillvarata hemkunskapsämnets intressen i grundskolan. På lågstadiet är ett av problemen att det inte finns tillräckligt med lärare med kvalificerad utbildning och att intresset för ämnet är litet. I strid med nyare målsättningar har hemkunskapsämnet kortats i lärarutbildningen. Lärarstuderande får många gånger endast möjlighet att välja antingen gymnastik eller hemkunskap.

– Hemkunskap är ett ämne som lätt kan integreras i andra ämnesområden, säger avdelningsdirektör Arnhild Haga Rimestad vid näringsavdelningen inom Sosial- og helsedirektoratet. Mat, matproduktion, näring, kosthållning och hälsa är teman som med fördel kan ingå i tvärvetenskapliga och temabaserade upplägg. I vilken mån detta görs i dag finns det inga uppgifter om. Ett mål för framtiden är att alla som undervisar i hemkunskap ska ha formell kompetens i ämnet och att alla elever får tillräckligt med tid och resurser för praktisk matlagning.

Arnhild Haga Rimestad understryker också att hälsoundervisning i skolan inte bara är det som sker i den pedagogiska undervisningen. Det är lika viktigt att ordna skoldagen och skolmiljön så att de passar en sund livsstil.

Enligt folkhälsorapporten "Resept for et sunnere Norge" är grundläggande kunskap om näring och färdigheter i tillredning av mat väsentliga för att barn ska tillägna sig en hälsosam kosthållning (3). Därför är kompetensen hos lärarna som undervisar i hemkunskap en viktig faktor både när det gäller att stimulera intresset för mat och hälsa hos eleverna och för att förmedla nödvändiga kunskaper och färdigheter. Folkhälsorapporten visar tydligt att hemkunskap tillhör de ämnen i grundskolan där lärarna har lägst formell kompetens. Det behövs åtgärder som säkerställer kompetensen hos lärarna och därmed ämnets kvalitet. Det är önskvärt att alla studerande vid pedagogiska högskolor erbjuds kurser i hemkunskap och att lärarna erbjuds efter- och vidareutbildning.


Tabell 2

Innehållet i ämnet hemkunskap i den norska grundskolan
Lågstadiet Mat och måltider Göromål i hemmet Barn och familj Närmiljön  
Mellanstadiet
och högstadiet
Kostvanor och
matglädje
Hälsa och livsstil Hygien och
rengöring
Konsumtion
och ansvar
Omsorg och
socialt handlande



Kroppsträning – bra när den utövas, men hur ofta?
Kroppsträningsämnet ger eleverna möjlighet till fysisk aktivitet och är mycket viktigt för främjandet av folkhälsan. Kroppsträningstimmarna i skolan är faktiskt den enda form av fysisk aktivitet som många barn ägnar sig åt. Minskandet av den dagliga fysiska aktiviteten har lett till att 70-80 procent av alla barn och ungdomar i dag är för lite fysiskt aktiva (4). Enligt folkhälsorapporten är det klart att innehållet i undervisningen och lärarnas kompetens har betydelse för elevernas trivsel och aktivitet under lektionerna. Kroppsträning finns som ämne på alla stadier (se tabell 3).

Tabell 3

Kroppsträning i norska grundskolan. Ämnet är indelat i fyra områden på varje stadium.
Lågstadiet Sinnesmotorik Jag och andra Lek och kultur Närmiljö och natur
Mellanstadiet Kroppsmedvetande
och rörelseglädje
Samarbete och social samvaro Idrott och dans Ut i naturen
Högstadiet Fysisk aktivitet
och hälsa
Idrott Dans Friluftsliv



– Total satsning på en aktiv skolvardag genom ändrade ramvillkor för fysisk aktivitet är nödvändigt för att barn och ungdomar ska vara tillräckligt aktiva, säger avdelningsdirektör Anita A Aadland vid avdelningen för fysisk aktivitet inom Sosial- og helsedirektoratet. Även ökad satsning på omfattningen är ett bra medel.

Sosial- og helsedirektoratet anser att det nuvarande antalet ramtimmar för kroppsträning är för litet i förhållande till dagens rekommendationer (5). Daglig fysisk aktivitet bör införas i både grundskolan och gymnasieskolan för att uppväga minskad fysisk aktivitet generellt i samhället. Undersökningar har visat att utökat timantal för kroppsträning bidrar till generella förbättringar i fysisk form (1,6-8). Detta behöver inte försämra prestationerna i teoretiska ämnen. En undersökning om kompetens i grundskolan visar att endast hälften av lärarna som undervisar i kroppsträning har formell kompetens. Utmaningar med anknytning till detta blir bland annat att stärka kraven på lärarkompetens i kroppsträning och fokusera mer på fysisk aktivitet i läroplaner på alla nivåer. För närvarande pågår arbete med att värdera innehåll, kvalitet och organisering av utbildningen i grundskolan och gymnasieskolan. Detta gäller även ämnet kroppsträning. Utskottet väntas lägga fram sitt förslag under våren 2003.

I Norge visar undersökningar att 50-75 procent av eleverna trivs bra med kroppsträningsämnet (9) och att en stor andel av eleverna vill ha fler kroppsträningstimmar än de har i dag. Lusten till kroppsträning är störst hos de yngsta eleverna och större bland pojkarna än bland flickorna. Det finns anledning att tro att kroppsträningen i dagens skola är väl anpassad till dem som bemästrar ämnet bäst. Detta drabbar främst de svagaste – och särskilt en del av flickorna. Mer medvetet val av aktiviteter kan i hög grad påverka trivseln för enskilda elever.

Kropp och hälsa i ämnet natur och miljö
Ämnet natur och miljö omfattar både kropp och hälsa. På lågstadiet ligger tonvikten på att eleverna ska stimuleras att använda sina sinnen medvetet och lära känna sin kropp. De ska lära sig hur de ska sköta kroppen och få kunskap om att kroppen växer och förändras. Målet på mellanstadiet är att eleverna ska få kunskap om kroppsfunktionerna, puberteten och lära sig förstå betydelsen av en hälsosam kosthållning. I klass 6 får eleverna arbeta med mat som energikälla och byggstenar i kroppen, ätstörningar och matspjälkning. Det är också i denna klass de genomför det första av två år med hemkunskap (matlagning). På högstadiet utökas kunskapen om kroppen och sjukdomar, tobak och berusningsmedel. Och i klass 10 lär sig eleverna om näring.

Hälsoundervisningen i svenska och danska skolor
Hälsoundervisningen i Sverige och Danmark är ganska lik den norska. Ämnena och deras innehåll är uppbyggda på samma sätt som i Norge (tabellerna 4 och 5).

Tabell 4

Hälsoundervisningen i svenska grundskolor
Ämne Timmar à 60 minuter
Hem- och konsumentkunskap 118
Idrott och hälsa 500
Biologi/fysik/kemi/teknik 800





Tabell 5

Hälsoundervisningen i danska grundskolor
Ämne Vägledande timmar per vecka i 40 veckor
Klass 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Idrott 1 2 2 3 3 2 2 2 2
Handarbete, slöjd, hemkunskap         2 4 4 3  
Biologi             2 2  



Biologiundervisningen i Sverige handlar bland annat om kropp och hälsa (10). Delmål för undervisningen är uppställda till slutet av klass 5 och klass 9. I klass 5 ska eleverna lära sig om kroppens organ och funktioner, fortplantning, pubertet, åldrande och död, beroendeframkallande medikamenter och bra hälsovanor. I klass 9 ska eleverna läsa om cellbiologi, befruktning och sexualitet samt hur beroendeframkallande medikamenter påverkar hälsan. Biologiundervisningen i Danmark genomförs i klasserna 7 och 8. Undervisningen som behandlar kropp och hälsa omfattar uppbyggnad och omsättning av organiska ämnen, ämnesomsättning och energi, kroppsfunktioner, faktorer som påverkar hälsan samt livsmedelsproduktion.

I den danska grundskolan bedrivs hälsoundervisningen i ett obligatoriskt ämne, "sundheds- og seksualundervisning og familiekundskab", samt i flera ämnen som natur/teknik, biologi, idrott och hemkunskap (11). Det obligatoriska ämnet "sundheds- og seksualundervisning og familiekundskab" är timlöst, vilket innebär att skolorna själva ska skapa timmarna. Hälsoämnena har tilldelats ett visst antal vägledande timmar från centralt håll, men skolorna kan välja att undervisa i ämnena under färre timmar. Ett minimikrav är att skolorna undervisar motsvarande en timme per vecka i ämnet "sundheds- og seksualundervisning og familiekundskab". I övrigt kan hälsoundervisningen ingå i de flesta av skolans ämnen: danska, matematik, språk (engelska, tyska), slöjd, fysik/kemi osv.

I Sverige är syftet med ämnet idrott och hälsa att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga, samt att förmedla kunskap om hur livsstilen kan påverka hälsan. Centrala element i danska skolor är kroppen och dess möjligheter, idrottens värden och idrottstraditioner och idrottskulturer. Eleverna ska få kunskap om sambanden mellan mat, motion och hälsa.

I ämnet hem- och konsumentkunskap ska svenska skolor bland annat ge eleverna en inblick i social gemenskap, mat och måltider, hushållning, ekonomi och hur hälsan påverkas av dessa faktorer. Centrala element i danska skolor är mat, måltider och livskvalitet, matvaror och hantverk, konsumtion, miljö och resurser, samt hygien och hälsa.

Slutsats
Grunden för en sund livsstil och bra kostvanor senare i livet läggs redan i barna- och ungdomsåren. Bristande insikt och intresse kan ha betydelse för utvecklandet av livsstilssjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, vissa cancerformer, diabetes typ 2 och inte minst övervikt och fetma senare i livet.

Det är viktigt att myndigheterna utreder vad som krävs för att stärka de hälsofrämjande ämnena i grundskolan. Det återstår fortfarande en del tills vi kan säga att kvaliteten på hälsoundervisningen i den norska grundskolan är tillfredsställande.

Referenser
1. Mjaavatn, PE, Skisland JO. Fysisk aktivitet i skolehverdagen [Internrapport]. Oslo: Sosial- og helsedirektoratet, 2003.

2. Skolenettet. Læreplanverket for den 10-årige grunnskole. Norske læreplaner L97. http://skolenettet3.ls.no/dok/sn/L97 (Referert den 25. februar 2003.)

3. Helsedepartementet. Resept for et sunnere Norge: folkehelsepolitikken. Oslo: Departementet, 2003. (Stortingsmeldingene 2002–2003; 16).

4. Wold B, Hetland J, Aarø LE, Samdal O, Torsheim T. Utviklingstrekk i helse og livsstil blant barn og unge fra Norge, Sverige, Ungarn og Wales : resultater fra landsomfattende spørreskjema-undersøkelser tilknyttet prosjektet "Helsevaner blant skoleelever : en WHOundersøkelse i flere land (HEVAS)". Bergen: Nasjonalforeningens HEMIL-senter, 2000. (HEMIL-rapport; 2000; 1).

5. Kjørmo, O, Knudsen, O. Innstillinger til kroppsøving, samt rammefaktorer for kroppsøving. Oslo: Norges Idrettshøgskole, 1986. (Notater og rapporter fra Norges idrettshøgskole; 82).

6. Berge, R. Innstillinger til kroppsøvingsfaget blant 9.-klassinger i grunnskolen i Gjøvik kommune [Hovedfagsoppgave]. Oslo: Norges Idrettshøgskole, 1982.

7. Jensen, S. Med kroppsøving på timeplanen [Hovedfagsoppgave]. Oslo: Norges Idrettshøgskole, 1991.

8. Lippe, G. von der. Kroppsøving i ungdomsskolen [Hovedoppgave i pedagogikk]. Oslo: Universitetet, 1973.

9. Flagestad, L. Trivsel i kroppsøvingsfaget [Hovedfagsoppgave]. Oslo: Norges Idrettshøgskole; 1996.

10. Skoleverket. Grundskola. Kursplaner: http://www3.skolverket.se/BAS_CACHE/0203/O7CE.htm (Referert den 25. februar 2003.)

11. Undervisnings Ministeriet. Klare mål. Fag. http://www.klaremaal.uvm.dk (Referert den 25. februar 2003)