Perspektiv

Information om socker och näring

Den amerikanska paradoxen

Av med dr, professor Arne Astrup, Forskningsinstitut for Human Ernæring. Köpenhamn

Allt fler amerikaner blir överviktiga, trots att deras fettintag minskar och förbrukningen av fettsnåla produkter ökar. Samma fenomen kan iakttas i Skandinavien. Denna paradox har skapat en ivrig debatt med många olika förklaringar. En möjlighet är att de fettsnåla produkterna leder till ett passivt överintag av energi på grund av den förhållandevis höga energitätheten i dessa produkter. Själva fettenergiprocenten har kanske inte heller så stor betydelse som man tidigare trott.

Kostundersökningar har visat att fettinnehållet i kosten har minskat under de senaste decennierna, samtidigt som allt fler människor blir överviktiga i både Europa och Nordamerika. Detta fenomen kallas ”den amerikanska paradoxen ”eftersom den iakttogs först i USA.

Utvecklingstendensen är dock allmän och förekommer även i Skandinavien. Till exempel visar danska uppgifter att allt fler danskar blev överviktiga under perioden 1985 till 1995, trots att kostens fettinnehåll minskade med upp till 5-6 procentenheter. Paradoxen har lett till en ivrig debatt om hur kostens sammansättning påverkar viktregleringen och har orsakat att några grundläggande antaganden ifrågasatts –särskilt om fettenergiprocentens betydelse. Det har hävdats att en minskning av kostens fettinnehåll (d.v.s. lägre fettenergiprocent) inte leder till viktminskning. Särskilt inte om förbrukningen av fettsnåla, energitäta produkter samtidigt ökar –d.v.s. livsmedel som har hög energitäthet på grund av lågt innehåll av kostfiber och vatten,
och högt innehåll av renframställda kolhydrater. Det har framhållits att man lätt får i sig för mycket energi när fettet ersätts med dessa lättprodukter som ändå innehåller mycket energi per 100 gram. Detta trots att energin inte är i form av fett, utan i form av kolhydrater, som exempelvis socker.

Kostundersökningar ger subjektiva svar
Undersökningar om kostvanorna hos en befolkning grundas på de tillfrågade personernas egna upplysningar och iakttagelser av vad de äter. En kostundersökning beskriver därför inte nödvändigtvis den enda sanningen om hur kostvanorna hos de aktuella människorna faktiskt ser ut. Danskarnas kostvanor undersöktes 1985 och på nytt 1995. Under denna tioårsperiod minskade fettintaget i kosten från 43 energiprocent till 37 enerigprocent, samtidigt som de överviktiga blev fler. Detta kan omedelbart tolkas som att kostens fettenergiprocent inte har avgörande betydelse för viktregleringen. Under perioden från 1985 till 1995 genomfördes flera stora näringskampanjer med syfte att minska fettinnehållet i kosten. Den iakttagna minskningen av fettenergiprocenten kan bero på att befolkningen faktiskt lyssnat och skurit ned på fettet.

Men vi vet från andra undersökningar att upplysning genom exempelvis kostkampanjer påverkar svaren direkt. Svaren i denna typ av undersökningar styrs alltid av de härskande normerna; medvetet eller omedvetet svarar man ungefär som man tror att man bör svara. En annan möjlig förklaring kan därför mycket väl vara att folk till följd av antifettkampanjerna underskattar förbrukningen av fettrika livsmedel och överdriver konsumtionen av fettfattiga produkter i högre grad 1995 än 1985. Upplysningskampanjer påverkar normerna och kan därför ändra innehållet i kostregistreringarna utan att påverka de faktiska matvanorna. Det är därför viktigt att jämföra subjektiva kostdata med mer objektiva data från försörjningsstatistiken, t.ex. uppgifter om hur mycket fett som omsätts på marknaden. Amerikanska kostundersökningar har visat att den genomsnittliga fettenergiprocenten i kosten minskade från 42 %under 1965 till 37 % under 1987. Men om man ser på hur mycket fett amerikanerna faktiskt försågs med så ökade snarare fettinnehållet till 43 %.

Överviktiga underskattar i synnerhet fett
Det är väl dokumenterat att överviktiga personer underskattar hur mycket energi och därmed hur mycket fett de äter.Att jämföra de danska kostundersökningarna från 1985 och 1995 med avseende på fettenergiprocenten är därför problematiskt eftersom de överviktiga blev fler under denna period.

Genom att överviktiga utgör en större andel av deltagarna i kostundersökningen från 1995 har tendensen till selektiv underskattning av fettintaget förstärkts –vilket pressar ned den rapporterade fettenergiprocenten. Detta kan vara en tänkbar förklaring till den lägre fettenergiprocenten i den danska kosten 1995 jämfört med 1985.

Livsstilen är polariserad
Fysisk aktivitet kan öka fettoleransen så att man tål att äta en kost med högre fettenergiprocent utan att öka i vikt. Utvecklingen av den fysiska aktiviteten hos befolkningen över tiden följs inte särskilt noga. Vi vet dock att under perioden från 1987 till 1994, då fler danskar blev överviktiga, var det fler personer som började syssla med sport och motion på fritiden. Men det är möjligt att vår vardag samtidigt har blivit mer stillasittande framför datorer, i läsfåtöljen o.s.v. Det kan innebära att mönstret för den fysiska aktiviteten har ändrats. Mer motion på fritiden och mindre fysisk aktivitet till vardags på jobbet, vilket möjligen kan ha betydelse för fettomsättningen och aptitregleringen. Det är också möjligt att den genomsnittliga ökningen av den fysiska aktiviteten gäller en skev fördelning av befolkningen. Det finns mycket som talar för att samhället rent generellt har utvecklats mot en ökad polarisering av det hälsofrämjande beteendet. Det innebär att det i huvudsak är de som redan är fysiskt aktiva och sparsamma med fett som sysslar ännu mer med motion och äter ännu mindre fett, medan tendensen är den mot- satta för de mindre hälsomedvetna. Medeltalen i statistiken kan därför dölja stora olikheter som innebär att ”the fit gets fitter and the fat gets fatter ”.

Begränsningar för iakttagande undersökningar
Det är viktigt att man tänker på att iakttagande undersökningar har begränsningar. Flera av dessa begränsningar har vi redan nämnt. Det är därför omöjligt att med ledning av den typen av undersökning med säkerhet säga något om kostmässiga orsaker till viktändringar. Man måste även titta på resultaten från försök som ger en bättre bild av förhållandet mellan orsak och verkan; långvariga kostinterventionsförsök med kontrollerade grupper som fördelats genom lottdragning. Det har genomförts otaliga försök av denna typ i syfte att undersöka hur kost ad libitum med reducerad fettenergiprocent påverkar kroppsvikten. Slutsatsen av dessa undersökningar är helt klar: Minskat fettintag ger minskad vikt. Viktminskningens storlek är beroende av hur mycket man kan minska fettenergiprocenten. Ju mer fettenergiprocenten kan minskas, desto större blir viktminskningen. Dessa resultat stöds av djurförsök och kortvariga experimentella försök med människor. De tyder på att det iakttagna sambandet mellan sänkt fetthalt i kosten och ökad förekomst av fetma i befolkningsundersökningarna är falskt. Det innebär att antingen har andelen energi från fett i kosten faktiskt ökat eller också har andra viktökande faktorer ökat i ännu större utsträckning. Ändring i den fysiska aktiviteten är en sådan faktor som inte har något med fett att göra.

Minskning av kostens fetthalt ger också lägre energitäthet, och dessa två faktorer hänger mycket intimt samman. Skillnaden i livsmedlens innehåll av fett och vatten är generellt de viktigaste faktorerna för livsmedlens energitäthet –d.v.s. energiinnehållet per 100 gram. Däremot har skillnader i halterna kolhydrat och protein liten eller ingen effekt på energitätheten. Sådan är bilden i alla fall i Danmark, men det kan inte uteslutas att energitäta, fettsnåla livsmedel spelar en roll i exempelvis USA där livsmedelsutbudet är något annorlunda än i Danmark. Eftersom de iakttagande undersökningarna har metodmässiga begränsningar är det nödvändigt med kontrollerade interventionsförsök där man ser hur ökat intag av livsmedel med låg fetthalt,men hög energitäthet under ad libitum betingelser påverkar viktregleringen hos människor över en längre tid. Sådana undersökningar har ännu inte genomförts och debatten kan därför fortsätta tills interventionsförsöken sätter punkt för den.

Referenser
Astrup A.
The American paradox:the role of energydense fat-reduced food in the increasing prevalence of obesity. Curr Opin Clin Nutr Metab Care 1998,1, 573-577

Fogelholm M,Männistö S, Vartiainen E ,Pietinen P.
Determinants of energy balance and overweight in Finland 1982 and 1992.Int J Obes 1996,20,1097-1104

Astrup A,Ryan L,Grunwald G,Storgaard M,Saris W, Hill JO.
Ad libitum low-fat diets and body fatness:-A meta-analysis of intervention studies.Br J Nutr 2000, 83 (Suppl 1):S25-32