Perspektiv

Information om socker och näring

Det omedvetna ätandet

Av Christina Fjellström, prof. i hushållsvetenskap, ssk måltidsforskning vid Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet.

Grundläggande orsaker till en nations eller regions specifika ”cuisine”, dvs. dess kök och matvanor, är tillgången till vissa livsmedel och kulturen med dess värdenormer. Men även samhällsklass är en viktig aspekt som styr matvalet och ätbeteendet.

Christina Fjellström, prof. i hushållsvetenskap, ssk måltidsforskning vid Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet.

Det har forskats om människors matvanor och livsmedelsval hela 1900-talet och det finns oändligt många studier som visar hur mat- och måltidsvanor särskiljer sig i olika delar av världen, i olika kulturer, bland olika grupper och individer1.

Den mest grundläggande orsaken till en nations eller regions specifika ”cuisine”, dvs. dess kök och matvanor, är tillgången till vissa livsmedel2. Denna förklaring räcker dock inte långt utan måste inbegripa kulturen och dess värdenormer och hur detta formar de matvanor vi finner inom ett område. Detta innebär att de inneboende normsystemen för vad som anses som accepterad mat, hur maten ska kombineras och tillagas i typiska rätter, men även serveras och konsumeras i en social situation, styr våra matvanor2.

Matvanor kan också tolkas utifrån ett klassperspektiv, vilket medför att livsmedelsvalen anses styrda av det livsstilsrum och de ekonomiska förutsättningar individen har sitt ursprung i och att dessa val och individens s.k. habitus dessutom är cementerade under livsloppet3,4. En annan strukturell förklaring till våra matvanor är det sociala förhållandet mellan kön och mat, dvs. genusaspekter på mat.

Kvinnor lär sig tidigt att vissa livsmedel och beteenden vid matbordet är förknippade med en kvinnlig identitet till skillnad från mäns ätande och som ett vanligt exempel i detta sammanhang nämns ofta att rött kött anses vara manlig mat medan grönsaker förknippas med kvinnor5.

Kvinnor som gate keepers för matbordet?
Eftersom kvinnor mestadels haft huvudansvaret för maten i hemmen har kvinnan ansetts utgöra en s.k. gate keeper för vad som hamnar på matbordet4. Å andra sidan har många forskare visat att kvinnan anpassar sina matinköp och sin matlagning efter barnens och mannens matpreferenser6,7. Matens socialisering har diskuterats intensivt under senare decennier och speciellt när det gäller barn.

En allmän uppfattning är exempelvis att det som barn lär sig vara nyttig respektive onyttig mat enligt de normsystem som råder inom den kultur och den familj de växer upp i kommer att prägla dem för resten av livet8,9.

Barnens roll för familjens matvanor och den förhandlingsordning som föregår den moderna familjens matvanor har påvisats i allt fler studier under senare tid10, vilket visar på hur individen i det moderna konsumtionssamhället alltmer avgör gruppens matvanor men även hur vi som konsumenter ställs inför valsituationer som gäller mat flera gånger om dagen.

Dessa val kan också bero på känslomässiga aspekter kopplade till den enskilde personens förutsättningar och livssituation. Psykologiska förklaringsmodeller visar att individer äter för att exempelvis dämpa oro, ångest, dålig självkänsla, ensamhet eller skuldkänslor men att mat även kan användas som instrument för att få sin vilja igenom, exempelvis hos barn som matvägrar1,11.

Inte sällan förklaras den moderna tidens gissel i form av ätstörningar utifrån de känslomässiga förhållanden som människor utvecklar till mat, men givetvis även utifrån kulturens påverkan, i form av normer om vad som är det ideala ätandet och den ideala kroppen. Livsmedelsval och värderingar om mat som förr ansågs vara både förutsägbara och styrda av exempelvis klass och kultur sägs i dag ha ersatts av ett zappande mellan identiteter och ideologier som visar vem man vill vara och hur man vill presentera och representera sig själv12. Trots detta finns det två målsättningar som de flesta individer oavsett identitet eller grupptillhörighet i dag anser sig vilja uppnå i relation till matvanor, nämligen hälsa och gemenskap.

Mindless eating i stället för medvetenhet
Frågan är dock om individen alltid är medveten om vad, hur och varför han eller hon äter vissa livsmedel och om hälsoaspekten är i centrum på ett medvetet sätt. Brian Wansink, forskare inom marknadsföring, nutrition och konsumentekonomi, har intresserat sig för den omgivande närmiljön inom vilken vi som individer avnjuter mat och måltider och på vilket sätt denna närmiljö påverkar våra matvanor, särskilt mängden mat vi stoppar i oss13. Han argumenterar för människors obenägenhet att identifiera sina egna tillkortakommanden avseende ätbeteenden, dvs. att vi inte tror att vi påverkas av omgivningen, medan andra däremot lätt faller i fällan.

Som ett exempel anför han en studie där gäster på en italiensk restaurang trodde att de minskade sitt energiintag genom att doppa bröd i olivolja i stället för att breda smör på. Vad de inte var medvetna om var att de kompenserade sitt energiintag genom att äta mer bröd!

När Wansink 2006 för första gången myntade begreppet ”mindless eating” sammanfattade han det som många misstänkt i ett samhälle präglat av övervikt och ätstörningar: vi äter och stoppar i oss mat utan att egentligen tänka oss för14. Vi äter omedvetet och obetänksamt, men inte bara det: vi är omedvetna om alla de val och beslut kring mat vi tvingas att göra varje dag för att livnära oss själva och närstående. Wansink och Sobal15 fann att i genomsnitt tas cirka 220 beslut om mat varje dag; flest hos obesa och normalviktiga, minst hos överviktiga.

Forskarna tror att detta kan spegla en medvetenhet hos normalviktiga som oftare säger nej, medan obesa ofta engageras i matbeslut men resultatet blir mindre fördelaktigt. De fann också att när människor serveras mat i större skålar (t.ex. skålar med popcorn) än de normalt äter ur, äter de också mer och får i sig mer energi.

Det intressanta är dock, enligt författarna, att människor inte vill kännas vid att de ”luras” att äta mer. Endast 4 % av de cirka 375 personerna som deltog i studien trodde att miljön hade effekt på deras matvanor. Det stora flertalet ansåg för det första att de inte konsumerat mer popcorn, och om de gjort det berodde detta på en ökad hunger – inte på serveringen.

Problemet med detta förhållningssätt är enligt Wansink och medarbetare16 att beslut om livsmedelsval inte är detsamma som beslut om hur mycket man vill stoppa i sig. Att äta för mycket har att göra med den miljö och den kontext individen befinner sig i, och vilka konsumtionsnormer som associeras med denna miljö eller kontext. Amerikaner anger att de slutar äta när TV-programmet är slut eller tallriken är tom, medan fransmän förklarar sin nedläggning av gaffeln med att de inte är hungriga eller att det inte smakar gott längre.

Trots denna kulturella skillnad uppenbarades att miljöaspekter hade än större betydelse för människors kontroll av matintag och resulterande övervikt. Som exempel på förändringar i miljön för att bättre kontrollera vad en person konsumerar fann Wansink och medarbetare exempelvis följande: använd mindre storlek på tallriken och gör det till en regel att äta i köket, ät inte framför TV:n, ät en varm frukost snarare än att äta exempelvis havregrynsgröt varje dag.

Miljön kan hjälpa människor på traven eller stjälpa dem i deras försök att kontrollera sina matintag. Men för att överhuvudtaget inse detta måste individen vara medveten om att faktorer som förpackningsstorlekar, ljussättning i butiken eller restaurangen, ett ändlöst utbud och en variation av produkter, tallriksstorleken och middagssällskapet, har betydelse för hur mycket – dvs. hur stor mängd mat – vi konsumerar. Ju trevligare middagssällskap, desto mer äter vi, vilket kan vara ett problem för dem som vill hålla igen och äta mindre mängd mat11.

Det är lättare att förändra miljön än att ändra medvetandet, säger Wansink16. Kanske är det så om vi vill uppnå ett hälsosammare ätande. Hur miljön där vi köper och äter vår mat är utformad kan betyda mer än de livsmedelsval vi gör.

Slutsatsen av den nya forskningen är således: människor utövar ett ”mindless eating” – ett obetänksamt ätande – och oberoende av kultur, klass och kön, lyckas vi inte göra medvetna, individuella val utan fortfarande finns det strukturella faktorer som styr vårt ätande.


Referenser

1. Paul Fieldhouse 1996. Food and Nutrition. Customs and Culture. London, Nelson Thorne.

2. Claude Fischler 1988. Cuisines and food selection. I David MH Thomson (ed.), Food Acceptability. New York, 193-206.

3. Pierre Bourdieu 1984. Distinction: a social critique of the judgement of taste. London, Routledge.

4. Alan Beardsworth och Teresa Keil 1997. Sociology on the Menu. London, Routhledge.

5. Katherine O’Doherty Jensen 2003. Mat og identitet. I Lotte Holm (ed.), Mad, mennesker og måltider – samfundsvidenskabelige perspektiver. Køpenhamn, Munksgaard Danmark, 51-64.

6. Anne Murcott 1995/1983, ‘It’s a pleasure to cook for him’: food, mealtimes and gender in some South Wales households, I S. Jackson & S. Moores (eds.), The Politics of Domestic Consumption. Critical Readings, London: A Pearson Education Print on Demand Edition, 89-99.

7. Margaret DeVault 1991. Feeding the Family. The Social Organisation of Caring as Gendered Work, Chicago: The University of Chicago Press.

8. Margaret Mead 1980. A perspective on food patterns. I LA Tobias and PJ Thompson (eds.), Issues in Nutrition for the 1980’s. Monterey, Wadsworth Inc, 225-229.

9. John Germov och Lauren Williams 2008. A Sociology of Food and Nutrition. The Social Appetite. South Melbourne, Oxford University Press.

10. Jane A Fulkerson, Diana Neumark-Sztainer, Mary Story. Adolescent and Parent Views of Family Meals. Journal of the American Dietetic Association, 2006, 106, 4, 527-532.

11. Patricia Pliner och Paul Rozin 2000. The Psychology of the Meal. I Meisleman H L (ed.), Dimensions of the Meal. The Science, Culture, Business, and Art of Eating, Gaithersburg, Aspen Publication, 19-46.

12. Deborah Lupton 1996. Food, the Body and the Self. London, Sage.

13. Brian Wansink 2004. Environmental factors that increase the food intake and consumption volume of unknowing consumers. Annual Review of Nutrition, 24, 455-479.

14. Brian Wansink 2006. Mindless eating: Why we eat more than we think. New York, Bantam-Dell.

15. Brian Wansink och Jeffery Sobal 2007. Mindless eating: The 200 Daily Food Decisions We Overlook. Environment and Behavior, 39, 106-123.

16. Brian Wansink, David R Just, Collin R Payne 2009. Mindless Eating and Healthy Heuristics for the Irrational. American Economic Review: Papers and Proceedings, 99:2, 165-169.