Perspektiv

Information om socker och näring

”Food addiction” – vilka är bevisen?

2014-09-29

I oktober 2013 höll The British Nutrition Foundation ett symposium i London med titeln: ”Food addiction – what is the evidence?” Ett sammandrag finns publicerat i tidskriften Nutrition Bulletin i juni 2014. Bakgrunden för symposiet var att det, trots den stora mediabevakningen, finns ett visst mått av förvirring kring begreppet ”food addiction”. Det gäller såväl definition, hur diagnosen ställs och huruvida ”food addiction” över huvud taget existerar.

Det råder inget tvivel om att mat är förknippat med glädje, njutning och välbehag. Inte heller om att det framför allt gäller vissa livsmedel mer än andra. Att äta god mat påverkar belöningssystemet i hjärnan och det kan uppstå starka vanor och preferenser. En del människor upplever dessutom cravings, som kan förklaras som ett resultat av restriktioner (”dietary restraint” (1)). Frågan är därför inte om vissa livsmedel är förbundna med överätning och fetma, utan huruvida begreppet ”addiction” behövs för att förklara det.

Följande presentationer hölls på symposiet:

  • Blundell J. Food addiction – what is the evidence?
  • Rogers P. Food ‘addiction’ – a helpful or unhelpful explanation of overeating?
  • Finlayson G. How valid is food addiction, and can it be measured?
  • Macdonald I, Sucrose and fructose: Is sugar really like cocaine?

Utdrag av de fakta som ligger till grund för slutsatsen:

  • Det finns inte någon erkänd definition av begreppet ”food addiction”.
  • Den vetenskapliga evidensen för att ”food addiction” är en psykisk sjukdom är oklar. ”Food addiction” togs heller inte med i DSM-5, som planerat.
  • Begreppet ”addiction-like eating behavior” (beroendeliknande ätmönster) föredras framför ”food addiction”.
  • ”Addiction-like eating behaviour” förekommer i några fall av ”binge eating” (objektiv överätning(2)) och kan således då betraktas som ”addictive behaviour”. Överätning leder inte nödvändigtvis till fetma. Många som överäter kompenserar nämligen med upprepad bantning, ökad fysisk aktivitet och kräkningar. Det gäller ätstörningarna bulimi och BED, samt subkliniska ätstörningar som ”emotional eating” och ”restrained eating”(1).
  • Poängen på det psykometriska testet(3) Yale Food Addiction Scale (YFAS) överlappar poängen på test för ”binge eating”, ”emotional eating”, ”food craving” och ”disinhibition” (impulsivitet).
  • Yale Food Addiction Scale (YFAS) kan fånga upp dem som överäter, men där överätning inte är detsamma som ”food addiction”.
  • Att kalla överätning för ”food addiction” är en förenkling av ett mycket komplext beteendemönster.
  • ”Addiction-like eating behaviour” kan vara en del av förklaringen på binge eating och därmed ätstörningar, men ”binge eating” är inte den främsta orsaken till fetma. Fetma kan således inte förklaras med hjälp av ”addiction-like eating behaviour”.
  • Djurförsök som har använts som stöd för hypotesen att socker är ett rusmedel i linje med kokain har begränsad relevans på grund av tvivelaktig design av undersökningarna och de orealistiska sätt som djuren intog sockret på.

Forskarna sammanfattar, att det rör sig om en hypotes, som saknar solid evidens och som är kontroversiell. Begreppet ”food addiction” underlättar varken som vetenskaplig eller individuell förklaring till överätning
Trots det är det viktigt att få ett svar på varför vissa människor överäter – för att hitta det bästa sättet att behandla. Framtida forskning bör således ha fokus på hela spektrat av individuella skillnader i de neurobiologiska processer som påverkar valet och intaget av livsmedel. Det gäller t ex belöning, humör och kognition (minne, uppmärksamhet och perception).

Ref.: Blundell J, Coe S, Hooper B (2014. Food addiction – What is the evidence? Nutrition Bulletin 39: 218-22.

Alla presentationer finns på: www.nutrition.org.uk/bnfevents/pastevents/foodaddiction


(1) Begreppet ”emotional eaters” inbegriper dem som äter för att dämpa eller fly från negativa känslor. De väljer oftast sötsaker och sådant de tycker är gott. Beteckningen ”restrained eaters” står för dem som är mycket upptagna av att hela tiden kontrollera vad och hur mycket de äter, med syfte att antingen gå ner i vikt eller att hålla vikten, minska kroppens fettprocent eller att få platt mage. Strävan att hela tiden kontrollera vad de äter kan störas av både positiva och negativa känslor. När de släpper kontrollen väljer de att äta mer av sådant som de själva eller en viss bantningsmetod har förespråkat, som är förbjudet eller som de betraktar som osunt.
Såväl ”emotional eaters” som ”restrained eaters” har ett stört förhållande till mat, vikt och kropp, utan att leva upp till alla diagnoskriterier för t ex Binge Eating Disorder och Bulimi. Man talar om en så kallad subklinisk ätstörning.

(2) När man talar om objektiv överätning rör det sig om onormalt stora mängder mat i motsats till subjektiv överätning, som är en upplevelse av att ha ätit för mycket, medan mängderna är normala.

(3) Psykometriska test t ex YFAS (förklaring i kommentar nedan) används inom psykologisk forskning för att mäta mentala egenskaper och tillstånd. Psykometrins övervägande praktiska ändamål är att tillhandahålla metoder för konstruktion och vetenskaplig utvärdering av psykologiska test. Det sker med hjälp av kvantitativa, statistiska tekniker, som t ex ska avgöra i vilken utsträckning ett test mäter rätt och ger giltiga resultat (källa: Wikipedia).

Tillbaka