Perspektiv

Information om socker och näring

Begreppet sockerberoende saknar vetenskapligt stöd

2017-09-13

Det har under senare år funnits en stigande oro för, om socker kan vara beroendeframkallande på liknande sätt som droger. I en översiktsartikel från juli 2016 har författarna gjort en översikt över de studier som finns kring sockerberoende - både hos djur och människor. Deras slutsats är, att förekomsten av sockerberoende hos människor inte är vetenskapligt underbyggt. Samma slutsats har man kommit fram till tidigare (Corwin & Hayes 2014). De argumenterar också mot en förhastad användning av begreppet sockerberoende i vetenskaplig litteratur och i officiella rekommendationer.

Hypotesen om sockerberoende grundar sig främst på djurstudier, som tyder på att råttor under vissa omständigheter kan bli beroende av socker, om de växelvis har fri eller ingen tillgång till socker. Det verkar leda till överätande. Ett stort problem med dessa djurstudier är, att resultaten inte kan överföras direkt till människor. Dessutom äter människor mycket sällan socker i ren form. Vi äter sockerinnehållande livsmedel med högt fettinnehåll i form av choklad, glass och kakor. Dessutom skiljer sig beroendeliknande sockerintag från drogberoende på både neurobiologiskt och beteendemässigt sätt. Författarnas slutsats är därför, att de befintliga djurstudierna är långt ifrån övertygande, när det gäller människor.

Det har bara gjorts ett fåtal studier om sockerberoende på människor. Det enda test som används för att avgöra om man lider av ”food addiction” är Yale Food Addiction Scale (YFAS). Metoden har emellertid svagheten att den bygger på självrapportering.
Själva begreppet ”food addiction” är emellertid kontroversiellt. NeuroFAST*-forskarna drog således 2014 slutsatsen att det inte finns evidens för, att ett visst livsmedel, näringsämne eller tillsatsämne (med undantag för koffein) orsakar beroende i betydelsen beroende av ett ämne. Men befintlig forskning tyder på att ätande, liksom andra typer av beteenden, kan leda till beroende hos predisponerade personer under specifika miljömässiga omständigheter (som hög tillgänglighet av välsmakande kaloririk mat, som tycks öka risken för överätande). De föreslår därför, att man använder begreppet ”addiction-like eating behaviour” eller ”eating addiction” för att betona, att det är beteendet som man kan bli beroende av. De betonar att ytterligare forskning är nödvändig, dels för att kunna definiera diagnoskriterierna för ”eating addiction” och dels för att kunna avgöra om en sådan diagnos kan förekomma tydligt avskilt från andra psykiska störningar, som t ex ätstörning (Hebebrand et al 2014). Författarna hänvisar till en systematisk review från 2015, som också sätter frågetecken för om ”food addiction” existerar som en fristående diagnos. Det finns nämligen en stor överlappning mellan "food addiction" och de två ätstörningarna, Binge Eating Disorder (BED) och bulimi, på 47-57 % respektive 84 %. Sambanden mellan "food addiction" och BMI är mer oklart.

Trots detta används begreppet "food addiction" rutinmässigt, också i vetenskapliga studier. Detta är nästa artikel ett exempel på.

"Food addiction" var temat för nyhetsbrevet nr 3 2014. Här hittar du ytterligare information.

*: NeuroFAST är ett EU-projekt, vars uppdrag är att undersöka neurobiologins betydelse i samband med ätbeteende, beroende och stress.
Yale Food Addiction Scale (YFAS) är ett psykometriskt test, utvecklat för att identifiera de som mest sannolikt visar tecken på beroende i samband med intag av mat med högt fett- och högt sockerinnehåll.
Den tar upp fem kategorier av mat och dryck:

- Sötsaker (godis, kakor, glass, choklad)
- Stärkelserika livsmedel (vitt bröd, bröd, pasta)
- Snacks (chips)
- Feta livsmedel (hamburgare, pommes frites, pizza, bacon)
- Sockrade läskedrycker

Frågeformuläret omfattar 25 frågor fördelade på 8 skalor. Man lider av "food addiction" om man har haft tre eller flera symptom under det senaste året. YFAS är den mest använda metoden för att undersöka matrelaterade beroendeliknande symtom. Den har emellertid nackdelen den bygger på självrapportering.

Referenser: Westwater ML, Fletcher PC, Ziauddeen H. Sugar addiction: The state of the science. Eur J Nutr 2016; 55(suppl 2): 55-69

Corwin RLW, Hayes JE. Are sugars addictive? Perspectives for practitioners. Pp. 199-215 i: J.M.Rippe (ed). Fructose, high fructose corn syrup, sucrose and health (2014)

Hebebrand J et al. “Eating addiction”, rather than “food addiction”, better captures addictive-like eating behavior. Neurosci Biobehav Rev 2014; 47: 295-306 

Tillbaka