Perspektiv
Information om socker och näring
-
/ - Senaste nytt /
Faktarutor
DASH-dieten
DASH-dieten (Dietary Approaches to Stop Hypertension) är en diet speciellt sammansatt för att sänka blodtrycket. Den är rik på frukt, grönsaker, fullkorn, magra mejeriprodukter, nötter, bönor, kyckling och fisk. Omvänt innehåller den sparsamt med salt, rött kött och sockerhaltiga livsmedel. DASH-studien är amerikansk. I studien jämfördes DASH-kosten med en amerikansk kontrolldiet – vilket innebar vanlig amerikansk kost. Resultatet visade att DASH-dieten hade en bra blodtryckssänkande effekt, där både systoliskt och diastoliskt blodtryck sjönk. DASH-dieten översatt till svenska förhållanden ligger nära Livsmedelsverkets kostråd.
DASH-dieten (Dietary Approaches to Stop Hypertension) är en diet speciellt sammansatt för att sänka blodtrycket. Den är rik på frukt, grönsaker, fullkorn, magra mejeriprodukter, nötter, bönor, kyckling och fisk. Omvänt innehåller den sparsamt med salt, rött kött och sockerhaltiga livsmedel. DASH-studien är amerikansk. I studien jämfördes DASH-kosten med en amerikansk kontrolldiet – vilket innebar vanlig amerikansk kost. Resultatet visade att DASH-dieten hade en bra blodtryckssänkande effekt, där både systoliskt och diastoliskt blodtryck sjönk. DASH-dieten översatt till svenska förhållanden ligger nära Livsmedelsverkets kostråd.
Medelhavsdieten
Medelhavskosten är enligt många befolkningsundersökningar förenad med minskad risk för livsstilssjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Den har ett högt innehåll av grönsaker, frukt, spannmål/fullkorn, baljväxter, nötter och olivolja, ett måttligt innehåll av fisk, kyckling, ost och yoghurt, ett måttligt innehåll av vin (till maten) och ett lågt innehåll av mättat fett, från t.ex. smör och liten mängd rött kött.
Medelhavskosten är enligt många befolkningsundersökningar förenad med minskad risk för livsstilssjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Den har ett högt innehåll av grönsaker, frukt, spannmål/fullkorn, baljväxter, nötter och olivolja, ett måttligt innehåll av fisk, kyckling, ost och yoghurt, ett måttligt innehåll av vin (till maten) och ett lågt innehåll av mättat fett, från t.ex. smör och liten mängd rött kött.
Demens
Demens är ett samlingsnamn för ett antal sjukdomstillstånd som kännetecknas av en fortlöpande försämring av mentala funktioner. Demens är således inte en specifik sjukdom, eftersom många olika sjukdomar kan leda till demens. Sjukdomar knutna till demens kan delas in i tre huvudgrupper:
1. Neurodegenerativa sjukdomar
Med neurodegenerativa sjukdomar menas sjukdomar, där det sker en gradvis, ofta långsam nedbrytning av hjärnan och dess funktioner. Till exempel Alzheimers sjukdom, frontotemporal demens eller Lewykroppsdemens.
2. Vaskulär demens
Med vaskulär demens menas demens orsakat av störningar i hjärnans blodförsörjning eller blodkärl. Störningarna kan bero på blodproppar, blödning eller förträngning av hjärnans blodkärl.
3. Andra sjukdomar
Ett lång rad andra sjukdomar med direkt eller indirekt påverkan på hjärnans funktion kan medföra kognitiv försämring. Det kan till exempel vara metaboliska sjukdomar, kronisk brist på B-vitaminer eller förgiftningstillstånd.
Referens: www.videnscenterfordemens.dk/viden-om-demens/demenssygdomme/
Demens drabbar oftast äldre personer, men några demenssjukdomar kan ses redan så tidigt som i 40-årsåldern. Enligt utredningar uppskattas förekomsten av demens hos äldre (65+ år) i Sverige att vara ungefär 8 procent. Förekomsten av demens ökar kraftigt med åldern. Nästan hälften av alla personer över 90 år är demenssjuka.
Referens: Nationell utvärdering – vård och omsorg vid demenssjukdom 2014, Socialstyrelsen
Demens är ett samlingsnamn för ett antal sjukdomstillstånd som kännetecknas av en fortlöpande försämring av mentala funktioner. Demens är således inte en specifik sjukdom, eftersom många olika sjukdomar kan leda till demens. Sjukdomar knutna till demens kan delas in i tre huvudgrupper:
1. Neurodegenerativa sjukdomar
Med neurodegenerativa sjukdomar menas sjukdomar, där det sker en gradvis, ofta långsam nedbrytning av hjärnan och dess funktioner. Till exempel Alzheimers sjukdom, frontotemporal demens eller Lewykroppsdemens.
2. Vaskulär demens
Med vaskulär demens menas demens orsakat av störningar i hjärnans blodförsörjning eller blodkärl. Störningarna kan bero på blodproppar, blödning eller förträngning av hjärnans blodkärl.
3. Andra sjukdomar
Ett lång rad andra sjukdomar med direkt eller indirekt påverkan på hjärnans funktion kan medföra kognitiv försämring. Det kan till exempel vara metaboliska sjukdomar, kronisk brist på B-vitaminer eller förgiftningstillstånd.
Referens: www.videnscenterfordemens.dk/viden-om-demens/demenssygdomme/
Demens drabbar oftast äldre personer, men några demenssjukdomar kan ses redan så tidigt som i 40-årsåldern. Enligt utredningar uppskattas förekomsten av demens hos äldre (65+ år) i Sverige att vara ungefär 8 procent. Förekomsten av demens ökar kraftigt med åldern. Nästan hälften av alla personer över 90 år är demenssjuka.
Referens: Nationell utvärdering – vård och omsorg vid demenssjukdom 2014, Socialstyrelsen
Kognitiva funktioner
De kognitiva funktionerna innefattar episodiskt minne, semantiskt minne (kunskapsminnet, används för att plocka fram allmänna kunskaper, omfattar vårt ordförråd), procedurminne (färdighetsminne, minne för hur man utför praktiska handlingar, som t ex att laga mat, klä på sig eller cykla), språklig färdighet , uppmärksamhet, problemlösning och överblick, att kunna räkna samt rums- och riktningsuppfattning.
De kognitiva funktionerna innefattar episodiskt minne, semantiskt minne (kunskapsminnet, används för att plocka fram allmänna kunskaper, omfattar vårt ordförråd), procedurminne (färdighetsminne, minne för hur man utför praktiska handlingar, som t ex att laga mat, klä på sig eller cykla), språklig färdighet , uppmärksamhet, problemlösning och överblick, att kunna räkna samt rums- och riktningsuppfattning.
Episodiskt minne
Episodminne kan definieras som specifika personliga minnen relaterade till tid och plats. Episodminnet är till exempel att komma ihåg ett aktuellt samtal, ett besked man har fått eller aktuella nyheter man har hört i radio eller på TV. Episodminnet innefattar bland annat det som i dagligt tal kallas korttidsminne. Begreppet är emellertid oklart, eftersom det används olika i fackspråk och i dagliga tal. Episodiskt minne försämras som regel tidigt i utvecklingen av Alzheimers sjukdom, men försämras också vid flera andra demenssjukdomar. Några av de förändringar i hjärnan, som ses vid Alzheimers sjukdom, förekommer i områden på insidan och undersidan av tinningloben (temporallappen), som bl a innehåller hippocampus (grekiska och latin för "sjöhäst", p g a områdets form). Hippocampus spelar en viktig roll för vårt minne. Hippocampus är bland de första områdena i hjärnan, där man ser förändringar.
Referens: www.videnscenterfordemens.dk/viden-om-demens/demenssygdomme/
Episodminne kan definieras som specifika personliga minnen relaterade till tid och plats. Episodminnet är till exempel att komma ihåg ett aktuellt samtal, ett besked man har fått eller aktuella nyheter man har hört i radio eller på TV. Episodminnet innefattar bland annat det som i dagligt tal kallas korttidsminne. Begreppet är emellertid oklart, eftersom det används olika i fackspråk och i dagliga tal. Episodiskt minne försämras som regel tidigt i utvecklingen av Alzheimers sjukdom, men försämras också vid flera andra demenssjukdomar. Några av de förändringar i hjärnan, som ses vid Alzheimers sjukdom, förekommer i områden på insidan och undersidan av tinningloben (temporallappen), som bl a innehåller hippocampus (grekiska och latin för "sjöhäst", p g a områdets form). Hippocampus spelar en viktig roll för vårt minne. Hippocampus är bland de första områdena i hjärnan, där man ser förändringar.
Referens: www.videnscenterfordemens.dk/viden-om-demens/demenssygdomme/