Information om socker och näring
Vi lever i en miljö med mycket hög tillgänglighet av mat. Mat kan fås i stort sett överallt och vid alla tider på dygnet och kostar inte särskilt mycket jämfört med tidigare. Samtidigt har det kommit alltmer förädlade livsmedel såsom kex, kakor, godis, frukostflingor och drycker, livsmedel med en hög grad av smaklighet*. Att leva i en så kallad fetmafrämjande miljö, kan vara en utmaning, när det gäller att inte gå upp i vikt. Många, men inte alla, kan bibehålla en hälsosam vikt, så något tyder på, att vissa människor frestas lättare än andra av det stora utbudet av livsmedlen.
Kanske det beror på skillnader i hur vi uppfattar och reagerar på matsignaler (dvs signaler i omvärlden om läcker mat till exempel doft och utseende). Det rör sig om kognitiva processer, både medvetna och omedvetna. Sådan uppmärksamhets-bias kan leda till att man äter för mycket och därmed ökar risken för övervikt.
Detta studerades i en review från 2015, där syftet var att undersöka, om uppmärksamhets-bias för mat är specifikt relaterat till fetma, ätstörningar (anorexi och bulimi) respektive restrained eating (mycket restriktivt ätande). Dessutom var syftet att undersöka om den selektiva uppmärksamheten för mat är relaterat till det faktiska ätbeteendet.
Resultaten var generellt motsägelsefulla, emellertid mindre beträffande restrained eating än beträffande övervikt och ätstörningar. Det var således enligt författarna inte möjligt att dra någon slutsats om huruvida uppmärksamhets-bias för mat är specifikt relaterat till övervikt, ätstörningar, respektive restrained eating. Metodiska skillnader kan hjälpa till att förklara de divergerande resultaten. Det gäller bland annat, hur man mäter uppmärksamhets-bias och vilken kombination av stimuli som deltagarna presenteras för (neutrala, hälsosamma och ohälsosamma livsmedel).
I studier, där man experimentellt åstadkommer ändringar i uppmärksamhet på mat, har man relaterat till förändringar i intaget. En förändrad uppmärksamhets-bias mot eller bort från vissa livsmedel verkar således leda till ett ökat respektive minskat intag. Författarna drar slutsatsen, att det finns en relativt konsistent evidens för, att uppmärksamhets-bias mot mat påverkar det efterföljande matintaget. Denna slutsats bygger emellertid på en blygsam grund, nämligen fem studier, varav de flesta inte har någon kontrollgrupp. Därför krävs ytterligare forskning.
Reference: Werthmann J, Jansen A, Roefs A. Worry or craving? A selective review of evidence for food-related attention biases in obese individuals, eating-disorder patients, restrained eaters and healthy samples. Proc Nutr Soc 2015; 74(2): 99-114.