Perspektiv

Information om socker och näring

Glykemiskt index

Glykemiskt index (GI) är ett sätt att rangordna livsmedel efter hur snabbt kolhydraterna omvandlas till blodsocker. Livsmedel med lågt GI kallas långsamma, medan livsmedel med högt GI kallas snabba.

Det finns olika referensvärden för GI. I vissa fall används glukos som referensmåltid, i andra fall vitt bröd. I Norden används oftast vitt bröd som referens.
Glykemiskt index, GI, definieras som ytan under blodsockerkurvan efter intag av en testprodukt procentuellt relaterat till motsvarande yta efter intag av en lika stor mängd kolhydrat från en referensprodukt (ofta vitt bröd). Det betyder att om man äter spagetti med ett GI på 50 så är ytan under blodsockerkurvan hälften så stor som efter vitt bröd (se figur).


Glykemisk index


Maltos är det kolhydrat som ger högsta kända GI. Glykemiskt index för socker är högre än för spagetti, men lägre än för vitt bröd. (se tabell).

Glykemiskt index
Utvalda livsmedel och kolhydrater (se figur).


Glykemisk index


Källa: Foster-Powell K, Miller JB (1995)

Utöver kolhydratinnehållet beror glykemiskt index på en rad faktorer som partikelstorlek och struktur, bearbetning (t ex värmebehandling) och mognad. Magsäckens tömningshastighet har också betydelse för GI. Kompakt struktur (som i pasta), intakt botanisk struktur, fermentering och högt innehåll av kostfiber bidrar exempelvis till att ge livsmedel lågt GI.

Kunskap om glykemiskt index kan hjälpa både idrottare och diabetiker. Idrottare kan optimera sina prestationer genom att inta livsmedel med lågt glykemiskt index före hård och långvarig träning, och inta livsmedel med högt glykemiskt index timmarna efter träning när musklernas glykogenförråd ska fyllas igen. För diabetiker kan kunskap om livsmedlens GI hjälpa till att åstadkomma bättre reglering av blodsockret. Referens

Även om GI i många sammanhang är ett användbart redskap kan det inte användas isolerat eftersom hela måltidens sammansättning av näringsämnen har betydelse för blodsockerresponsen.

Livsmedel bör därför inte klassificeras som bra eller dåliga uteslutande med ledning av deras GI eftersom det kan finnas en lång rad andra näringsmässiga fördelar och nackdelar med den totala måltiden. Men kunskap om GI kan vara en fördel när man ska välja mellan olika slags bröd, ris, pasta eller potatis.

Undersökningar rörande glykemiskt index
Om en del stärkelse ersätts med socker i frukostflingor med högt glykemiskt index minskar blodsocker- och insulinsvaret. Det visar en studie med 12 friska personer som i randomiserad ordningsföljd intog tre frukostmåltider med puffat ris med ett sockerinnehåll på 0 g, 21 g respektive 43 g. Referens

Fruktos förbränns företrädesvis i stället för glukos efter en sockerrik måltid, och glukos förbränns långsammare efter en sockerrik måltid än efter en stärkelserik måltid. Det visar en brittisk studie där sju friska män intog tre olika testmåltider. Referens

Om normala individer ökar kolhydratintaget från 0 g till 100 g, ökar plasmainsulinresponsen med högre hastighet än plasmaglukosresponsen. Insulinresponserna efter glukos-, sackaros- eller fruktosintag är identiska med den respons som kan förväntas från stärkelserika livsmedel med samma glykemiskt index. Referens

Utspädning av kolhydrater ändrar den glykemiska responsen. En kanadensisk studie visar att 25 g socker löst i 200 ml vatten ger lägre glykemisk respons än om sockret löses i 600 ml vatten. Magsäckens tömningshastighet är möjligtvis orsaken till denna skillnad. Studien visar också att glukos har högre glykemisk respons än socker, som i sin tur har högre glykemisk respons än fruktos. Referens

Kolhydratkälla och mängd har betydelse för den postprandiala glukos- och insulinresponsen hos normala individer. Det visar en kanadensisk regressionsanalys av sju friska personers glykemiska responser på korn, spagetti, bröd respektive potatis. Referens

En jämförelse av 39 livsmedel med naturligt förekommande sockerarter och tillsatt socker visar att de flesta livsmedel som naturligt innehåller sockerarter inte har högt GI. Samtidigt visar denna undersökning att det sällan är någon skillnad på respons från livsmedel som innehåller tillsatt socker och livsmedel som innehåller naturligt förekommande sockerarter. Referens

En svensk studie från Lunds universitet visar att det kan vara fördelaktigt att inta en lågglykemisk kost. I studien intog tio friska personer antingen spagetti (lågt GI) eller vitt bröd (högt GI) till frukost, och efter 4 timmar intog försökspersonerna lunch med högt GI. Efter lunchen mättes blodglukos, insulin och blodlipider. Frukost med lågt glykemiskt index resulterade i lägre glukos- och insulinrespons och lägre triglyceridnivå. Studien visar att en förbättring av glukostoleransen och triglyceridnivån kan ske redan samma dag. Referens

Ett försök med olika sorters ris och mättnadskänsla visar att en snabb stärkelsenedbrytning och hög insulinrespons hänger samman med minskad mättnadskänsla. I försöket gav kokt ris med högt GI sämre mättnadskänsla än ris med lågt GI. Referens

En australisk studie visar att partikelstorleken har avgörande betydelse för den glykemiska responsen. I studien testade man fyra malningsgrader av vetekorn och fann att den mest finkorniga typen gav högst glykemisk respons och sämst mättnadskänsla, medan det omvända var fallet för hela vetekorn. Författarna drar slutsatsen att bearbetning av cerealier inte bara bestämmer den glykemiska responsen och insulinresponsen, utan att den också har betydelse för nivån på den postprandiala mättnaden. Referens

Betydelsen av en kost med lågt glykemiskt index är väldokumenterad vid typ 2 diabetes. I de europeiska kostrekommendationerna för personer med diabetes rekommenderar man en ökning av intaget av kolhydatrika livsmedel med ett lågt glykemiskt index. FAO/WHO förespråkar en kost med lågt GI även till personer med hyperlipidemi och övervikt såväl som till friska. Referens

Diabetes
De två väsentligaste diabetestyperna är
- Diabetes mellitus typ 1 (IDDM)
- Diabetes mellitus typ 2 (NIDDM)

Bägge diabetesformerna medför att diabetikern har svårt att eller inte alls kan reglera sitt blodsocker till optimala nivån, men det finns enligt den vetenskapliga litteraturen inget samband mellan sockerkonsumtion och diabetesuppkomst. Referens

I Sverige har omkring 0,5% av befolkningen diabetes typ 1, medan 2-3% har konstaterad diabetes typ 2. Det faktiska antalet diabetiker med typ 2 är förmodligen högre. Källor: http://www.diabetes.se http://www.diabetolognytt.nu/riktlinjer/index.html

Diabetes utgör ett väsentligt hälsoproblem och kan vara orsak till benamputationer, njursvikt, blindhet och åderförkalkning. Det primära målet för en näringsterapi är att normalisera blodglukosnivån för att på så sätt förhindra följdsjukdomar. Detta kan göras med kolhydratrik kost.

Diabetes mellitus typ 1 (IDDM)
Diabetes mellitus typ 1 är en insulinberoende diabetesform (IDDM = Insulin Dependent Diabetes Mellitus).

IDDM är en autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar angriper bukspottkörtelns insulinproducerande celler, betacellerna. Personer med IDDM saknar därför insulin i plasma och behandlingen kräver extra insulin.

Diabetes mellitus typ 2 (NIDDM)
Diabetes mellitus typ 2 är en icke insulinberoende diabetesform (NIDDM = Non-Insulin Dependent Diabetes Mellitus). Risken för diabetes typ 2 är starkt förhöjd bland överviktiga. Risken påverkas dessutom av kön, ålder och arv.

Icke insulinkrävande diabetes är en beteckning för flera sjukdomar med skilda orsaker och svårighetsgrader. Personer med NIDDM har ofta normala mängder insulin i plasma (i viss fall mer än normalt) och behandlingen kräver därför inte extra insulin. NIDDM kan bero på att känsligheten för insulin i muskler och fettceller är nedsatt.

Förekomsten av NIDDM är väsentligt större bland överviktiga än bland normalviktiga. Risken för NIDDM ökar kontinuerligt med stigande BMI (Body Mass Index) enligt en kohortstudie på 113 861 amerikanska kvinnor. Referens

Enligt FAO fungerar icke-stärkelse-polysackarider och kolhydratrika livsmedel med lågt glykemiskt index som skydd mot uppkomsten av diabetes, och denna förebyggande effekt är oberoende av BMI. Referens

De flesta NIDDM-fallen kan förebyggas med en sundare livsstil, visar Nurses Health Study där 84 941 kvinnliga sjuksköterskor följdes från 1980 till 1996. År 1980 var alla friska, men år 1996 hade 3300 diagnostiserad NIDDM. Referens

Undersökningar av socker och diabetes
FAO/WHO konstaterar i en genomgång av publicerade studier att det inte finns bevis för att sackaros, andra sockerarter eller stärkelse är direkt inblandande i uppkomsten av livsstilssjukdomar – till exempel diabetes. Referens

En studie på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg visar att diabetiker typ 2 kan förbättra sin glukostolerans genom att inta långsamma kolhydrater före sänggåendet. I studien intog 16 diabetiker antingen en majsstärkelsebaserad måltid (långsamma kolhydrater) eller vitt bröd (snabba kolhydrater) klockan 22.00. Bägge måltiderna innehöll 0,46 g kolhydrat per kilogram kroppsvikt. De långsamma kolhydraterna resulterade i en 21% lägre glykemisk respons efter frukosten. Före morgonmålet var blodets koncentration av glukos, insulin, fria fettsyror och laktat identiska. Referens

Nio 11-16-åringar med diabetes typ 1 intog i en randomserad studie två isokaloriska dieter med 2% respektive 17% sackaros. Kosten med 17% resulterade i lägre glykemisk respons än kosten med 2% under försöksperioden på 4 timmar. Blodglukosresponsen kom tidigare och var ytmässigt mindre på den sockerrika kosten. Författarna konstaterar att om man ersätter stärkelse med måttliga mängder socker minskar den glykemiska responsen mellan frukosten och lunchen hos barn som hade normalt blodsocker före frukosten. Referens

24 personer mellan 14 och 25 år och med typ 1 diabetes ingick i en studie där de intog sötade respektive osötade cornflakes. Blodglukosresponsen visade ingen signifikant skillnad för de två typerna av cornflakes. Referens

Åtta friska vuxna intog en sockerrik eller en stärkelserik kost (50% av energin) i en randomiserad studie. Blodglukosprofiler och seruminsulinkoncentrationer varierade mera efter den sockerrika kosten, medan den stärkelserika kosten gav den största ytan nedanför blodsockerkurvan. Plasmafettsyrakoncentrationen efter den sockerrika kosten gav en senare postprandial ökning än efter den stärkelserika kosten. Referens

Socker kan ingå i en hälsosam kost. Socker bör dock inte ersätta kostfiber, utan endast mättat fett, eftersom korttidsförsök visar att en kostsammansättning med kolhydrater i form av stärkelse och kostfiber har mer gynnsam inverkan på blodlipider och det hemostatiska systemet än sockerrik kost. Referens

Mindre mängder socker i samband med måltid ger ingen ökad blodsockerstegring. Det innebär att diabetiker utan risk kan byta ut fett eller andra kolhydrater mot 5-10 g socker i en måltid.