Övervikt

Övervikt och fetma är ett stort och ökande hälsoproblem i större delen av världen. Graden av övervikt anges i form av Body Mass Index (BMI) som mäts i kg/m2. Ett BMI mellan 25 och 30 betecknas som måttlig övervikt och ett BMI över 30 som svår övervikt eller fetma.

Övervikt i Sverige
Enligt uppgifter från SCB visar siffror från 1996-1998 att förekomsten av övervikt och fetma ökat drastiskt under de senaste 20 åren i alla åldersgrupper och hos bägge könen. 45,9% av vuxna män och 33,6% av vuxna kvinnor har ett BMI över 25. Det är en ökning med 32% respektive 22% på 20 år. Referens

Den primära orsaken till den närmast epidemiska ökningen av förekomsten av övervikt tillskrivs i hög grad de samhällsmässiga förändringar som medfört ändringar i befolkningens livsstil. Ändringarna avspeglas bland annat i minskad daglig fysisk aktivitet och lätt tillgång till välsmakande mat med högt energiinnehåll.

Övervikt är inte bara ett kosmetiskt och psykiskt problem. Övervikt ökar också risken för diabetes typ 2, gallbesvär, dyslipidemi, insulinresistens samt andnöd och sömnsvårigheter mer än tre gånger, medan risken för hjärtkärlsjukdomar, förhöjt blodtryck, osteoartrit och gikt är mer än fördubblad hos överviktiga jämfört med normalviktiga. Förebyggandet av övervikt är därför också ett förebyggande av överviktens följdsjukdomar.

Om man har blivit överviktig kan man enligt danska Sundhedsstyrelsens publikation ”Overvægt og fedme” åstadkomma en stor hälsomässig fördel genom att gå ned 10 kg och bibehålla viktminskningen resten av livet:

• Den överviktsrelaterade dödligheten minskar med minst 20%.
• Risken att dö av diabetes minskar med minst 30%.
• Risken att dö av fetmarelaterad cancer minskar med minst 40%.
• Det systoliska blodtrycket sjunker med 10 mmHg och det diastoliska med 20 mmHg.
• Fasteblodsockret minskar med 50% och därmed uppnås en markant minskad risk att utveckla diabetes typ 2.
• Blodlipiderna förbättras markant med 10% mindre totalkolesterol, 15% mindre LDL-kolesterol, 30% mindre triglycerider och 8% ökad HDL.

Referens

Undersökningar pekar på att en kostsammansättning med lågt fettinnehåll och högt kolhydratinnehåll har en rad fördelar när det gäller organismens viktreglering:

• Observerande undersökningar har visat att personer med måttlig sockerförbrukning väger mindre än personer med låg sockerförbrukning.
• Kolhydratrika livsmedel ger bättre mättnad och stimulerar energiomsättningen mer än fettrika livsmedel.
• Kolhydrater ombildas inte till fett i någon större grad under normala omständigheter.
• Kolhydrater kan hjälpa till att hålla kostens fettenergiprocent nere.