Perspektiv

Information om socker och näring

”Food addiction” – kontroversiellt och komplicerat

I den här artikeln kommer vi att kort sammanfatta några av de viktigaste frågorna som rör debatten om så kallat matberoende. Det finns också en uttömmande redogörelse på detta tema, i form av en sammanfattning som baseras på den aktuella vetenskapliga kunskapsnivån inom området. Ämnet ”food addiction” har också behandlats utförligt i ett tidigare e-nyhetsbrevet från Nordic Sugar.

Svårt att definiera
Begreppet ”food addiction”, eller så kallat matberoende, är ett kontroversiellt begrepp inom forskarvärlden, på grund av avsaknaden av en allmänt vedertagen definition. Man har dock kommit närmre en sådan definition de senaste åren. I den nordiska debatten kan också terminologin vara problematisk, eftersom man på engelska använder uttryck som ”dependence”, ”abuse” och ”addiction”, varav de två sista på svenska båda kan översättas med ”missbruk”. På svenska är begrepp som missbruk och beroende ofta också synonyma med beroende av droger.

I vetenskapliga kretsar har det under årens lopp diskuterats vad det egentligen handlar om, när man talar om mat och beroende. Finns det någon evidens för att man kan vara beroende av mat och vad är det vi talar om – är det de enskilda ingredienserna i maten som man kan få ett slags beroende av, är det den goda maten som sådan eller är det själva ätbeteendet, som är det centrala?

Några forskare har använt det så kallade Yale Addiction Food Scale-testet (YFAS) för att identifiera personer som ser ut att visa tecken på missbruk av livsmedel med hög fett- och sockerhalt. Men resultaten från testen visade också att även bröd och pasta kan förknippas med missbruk. Befintlig forskning tyder på att YFAS är ett användbart verktyg för att identifiera personer som har tendenser till ”food addiction”. Det intressanta i sammanhanget är att ett högt resultat på testet inte är signifikant relaterat till BMI (Body Mass Index), men däremot relaterat till överätning (”binge eating”) och känslomässigt ätande (”emotional eating”).

Inte beroende av maten i sig
Denna överlappning i testresultaten har fått ett antal forskare att rekommendera begreppet ”addiction-like eating behavior” eller ”eating addiction”. Man vill därmed slå fast att det är själva beteendet som är kopplat till att äta, och inte maten i sig eller ett visst ämne i maten, som kan ge upphov till en form av missbruk.

Problemställningarna som är förknippade med ätbeteende och de psykologiska aspekterna är ett komplext område, där det finns behov av mer forskning. Vi har skrivit om den senaste kunskapsnivån inom området i nyhetsbrevet från september.

I det amerikanska psykiatriska diagnossystemet DSM-5 var tanken att ”food addiction” skulle tas upp som en psykisk diagnos. Diagnosen kom dock inte med – endast spelberoende togs med under kategorin ”substance related and addictive disorders” – men det illustrerar att ”eating disorder” är ett område under bevakning och utveckling. Ätande kan liksom andra beteenden leda till beroende hos människor med en speciell disposition. Vissa människor utvecklar en form av psykiska abstinensbesvär, som dåligt humör eller nedstämdhet, om de tidigare har använt mat och sötsaker för att dämpa sina negativa tankar. Men det finns inte dokumentation för ett faktiskt fysiologiskt beroende hos människor. Ofta hänvisas till studier på råttor, som bevis för fysiologiskt beroende av socker, men det går inte att dra omedelbara paralleller mellan djurstudier och människor, även om djurstudier (som ligger långt ner i evidenshierarkin) kan användas för att skapa hypoteser.

Man kan inte sätta likhetstecken mellan ”eating addiction” och ätstörningar, och inte heller kan den ökade förekomsten av övervikt och fetma förklaras utifrån ett beroendeperspektiv. Men ”eating addiction” är kanske en icke oväsentlig bit i det stora pusslet.