Perspektiv

Information om socker och näring

Cecilia Hellberg och Satu Kettunen från DRF, Dietisternas riksförbund

Cecilia Hellberg och Satu Kettunen, leg. dietister från DRF, Dietisternas riksförbund, arbetar bland annat med att implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 

1. Är det något i NNR 2012, du speciellt reagerar på i förhållande till NNR 2004?

Jättebra att man fokuserar på helheten i kosten - man äter ju inte näringsämnen, utan en helhet. Bra också att det inte är några större förändringar egentligen, utan att tidigare rekommendationer har stärkts. Det är också positivt att man har tagit med miljötänk och fysisk aktivitet.

 2. Hur tycker du, att de nuvarande svenska kostråden lever upp till NNR 2012?

De 5 kostråden kommer kanske att ersättas med tabellen ”öka-byt-begränsa” från sammanfattningen av NNR 2012. De råden är ju lite mer heltäckande.

3. Hur tror du de nuvarande kostråden uppfattas av svensken i gemen?

SIFO gjorde en undersökning ganska nyligen. Den visar att de flesta vet vad som är bra och mindre bra. Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten visar, att man däremot inte äter enligt kostråden, trots att man vet vad som rekommenderas. Andra faktorer vägs in och det är det, som kanske är viktigt att undersöka - hur vi kan hjälpa människor att äta mer åt det håll som rekommenderas.

Vi tror också, att om vi nu får färre diskussioner kring huruvida kostråden är vetenskapligt underbyggda, så kommer också tvivlet att minska hos folk. Fettet är det, som folk är mest fundersamma kring, och det är också det, som har stärkts i nya NNR – att det är mer enkelomättat fett och omättade fetter som är positivt för hälsan.

4. Antalet råd blir fler och nyanseras i takt med större kunskap. Men handlar det inte i praktiken om så små förändringar i vår kunskap, att det inte har någon praktisk betydelse för folkhälsan?

De många små förändringar som har varit, period för period, har sammantaget stor praktisk betydelse för folkhälsan. Om man tänker på att undersökningar visar att personer med hälsosamma levnadsvanor lever 14 år längre än personer med ohälsosamma, så har ju det här arbetet ganska stor betydelse.

5. I de nya NNR har man också börjat titta på särskilda livsmedels-kategorier i stället för endast på enskilda näringsämnen som tidigare. Från och med 2004 är också fysisk aktivitet med. Är det bra att sträcka sig utanför det rent näringsmässiga på det här sättet? 

Fysisk aktivitet är nära sammankopplat med livsstilssjukdomarna. Det hör till mönstret hur man lever hälsosamt. Miljöaspekter hör också hemma i näringsrekommendationerna. Det är viktigt att maten både främjar hälsan och är hållbar ur miljöperspektiv. Det är ju positivt för hälsan också – att maten inte bidrar till en förgiftad miljö, som i sin tur förgiftar maten.

6. Det går ju åt mycket resurser till NNR-arbetet. Har vi inte tillräckligt mycket kunskap nu, och vore det inte bättre att använda mer resurser på nationell nivå för att nå de grupper, som har stort behov att få hjälp till hälsosammare kost och livsstil?

Jättebra att man har gjort den här genomgången, eftersom det har varit så mycket diskussioner! Det har dessutom varit en väldigt transparent process. Alla, som har haft synpunkter, har haft möjlighet att få ge dem.

Det som vår grupp arbetar med nu – riktlinjerna från Socialstyrelsen - har fokus på jämlik hälsa. Man kan se, att det är vissa grupper som ska prioriteras när det gäller ohälsosamma matvanor, fysisk aktivitet, rökning och alkohol. Det pågår många arbeten parallellt med NNR, som har fokus på hur man ska komma åt de grupper, som har störst behov. Och det ju positivt.