Perspektiv

Information om socker och näring

Elisabet Wirfält, som arbetat med de nya näringsrekommendationerna

Elisabet Wirfält är professor i nutritionsepidemiologi vid Lunds Universitet. Elisabet har varit den svenska representanten i arbetsgruppen, som har koordinerat arbetet med de nya nordiska näringsrekommendationerna.

1. Är det något i NNR 2012, du speciellt reagerar på i förhållande till NNR 2004?

I de nya rekommendationerna har det lagts större tonvikt på matmönster och hela kosten. Det har också lagts större tonvikt på kostens kvalité av kolhydrater och fett. Likaså har rekommendationerna för D-vitamin och selen höjts.

2. Hur tycker du, att de nuvarande svenska kostråden lever upp till NNR 2012?

Livsmedelsverkets 5 kostråd är en utmärkt reflektion av NNR 2012.

3. Hur tror du de nuvarande kostråden uppfattas av svensken i gemen?

Vet ej. Jag vill påpeka att hela kostdebatten i Sverige är förgiftad av LCHF-rörelsen. Och medias ljumma intresse för det mycket grundliga vetenskapliga faktaunderlag, som NNR 2012 utgör, är märkligt, för att inte säga anmärkningsvärt.

4. Antalet råd blir fler och nyanseras i takt med större kunskap. Men handlar det inte i praktiken om så små förändringar i vår kunskap, att det inte har någon praktisk betydelse för folkhälsan?

Det är oerhört viktigt att det vetenskapliga underlaget har kunnat stärkas. Detta är t.ex. tydligt för kostfiber, kostens kolhydratkvalité och kostens fettkvalité. Att man nu med stor säkerhet kan fastslå, att kolhydraterna bör komma från naturligt fiberrika livsmedel, bör medföra tydligare budskap, som kan få stor betydelse för folkhälsan.

5. I de nya NNR har man också börjat titta på särskilda livsmedels-kategorier i stället för endast på enskilda näringsämnen som tidigare. Från och med 2004 är också fysisk aktivitet med. Är det bra att sträcka sig utanför det rent näringsmässiga på det här sättet? 

Redan de första upplagorna av NNR riktade in sig på att förebygga kroniska sjukdomar och att främja folkhälsa; alltså redan tidigt inkorporerade man andra synsätt än enbart att täcka de basala näringsbehoven. Forskningen visar tydligt, att kroniska sjukdomar inte enbart är orsakade av obalans eller brist på enskilda näringsämnen. Därför kan kostrekommendationer, som syftar till att främja folkhälsan, inte ensidigt betona basala näringsbehov. Dessutom finns det idag en stor mängd forskning, som visar att när man undersöker effekten av hela koster, är studieresultaten tydliga (i många fall tydligare än när man enbart studerar enskilda näringsämnen), och mycket samstämmiga både mellan studietyper och befolkningar.

6. Det går ju åt mycket resurser till NNR-arbetet. Har vi inte tillräckligt mycket kunskap nu, och vore det inte bättre att använda mer resurser på nationell nivå för att nå de grupper, som har stort behov att få hjälp till hälsosammare kost och livsstil?

NNR 2012 är finansierat av Nordiska Ministerrådet, med en ur många synvinklar mycket liten budget; en stor del av arbetet har utförts på frivillig basis utan ersättning. Livsmedelsverket i Sverige lyder under Jordbruksdepartementet. Det är oerhört viktigt att grundliga genomgångar av den vetenskapliga litteraturen görs med jämna mellanrum. Utan en ordentlig faktagrund lämnas fältet fritt för allehanda känslomässigt betingade synpunkter, som i vissa kretsar upphöjs till fakta (även av media!).
Instämmer helt och fullt i åsikten/insikten att svenska politiker, regering och riksdag behöver tilldela Livsmedelsverket mer pengar för att denna myndighet skall kunna bedriva effektiv upplysning och effektiva program.