Perspektiv

Information om socker och näring

Susanne Bryngelsson från SNF, Swedish Nutrition Foundation

Susanne Bryngelsson är fil dr, Vd för SNF, Swedish Nutrition Foundation och redaktör för tidskriften Nordic Nutrition.

1. Är det något i NNR 2012, du speciellt reagerar på i förhållande till NNR 2004?

Man har lagt ner ett enormt bakgrundsarbete rent vetenskapligt på, att efter allra bästa förmåga verkligen vetenskapligt styrka de här nya rekommendationerna. Det ska vi respektera, ta till vara och lyfta fram i de diskussioner som pågår.

 2. Hur tycker du, att de nuvarande svenska kostråden lever upp till NNR 2012?

Livsmedelsverkets 5 råd står sig bra. Själva innehållet i dem och de kostråd som har valts ut, styrks till stor del av de nya rekommendationerna. Det är planerat att Livsmedelsverket ska se över kostråden under nästa år. Det kan vara bra, inte minst kommunikationsmässigt, att man ser över hur man har utformat råden, hur man formulerar dem och hur man ska kommunicera dem.

3. Hur tror du de nuvarande kostråden uppfattas av svensken i gemen?

Den undersökning, som Livsmedelsverket publicerade nyligen, visar att många konsumenter känner till kostråden, att man vet vad kostråden är för någonting och man håller med och förstår till stor del att råden är relevanta. Kostråden överensstämmer till stor del med vad folk själv tycker är bra mat.

Vissa konsumenter är skeptiska till råden att välja magra mejeriprodukter och att byta ut hårt fett mot mjukare fetter. Det är väl rimligtvis en konsekvens av den lågkolhydratdebatt som pågått. Det kan bli ett bekymmer, när man ser på folkhälsoproblematiken. Enligt vissa data ökar kolesterolvärdena i delar av landet. Men för övrigt - när det gäller råd om frukt och grönt, fullkorn, fisk och salt - så tror jag, att de flesta kan relatera till det och att man förstår, att det är så man borde välja.

4. Antalet råd blir fler och nyanseras i takt med större kunskap. Men handlar det inte i praktiken om så små förändringar i vår kunskap, att det inte har någon praktisk betydelse för folkhälsan?

De mindre justeringar som nu görs i de nya NNR – att man har ett ökat spann för det totala intaget av fett och kolhydrater - gör att det blir lite större valfrihet i hur man kan komponera sin kost.

Problemet med den tidigare lägre D-vitaminrekommendationen var inte i första hand, att rekommendationen var lägre. Det stora problemet är att många inte äter så mycket som rekommendationen säger. Det problemet blir man ju inte av med bara för att man höjer rekommendationen. Man måste fundera över hur man hanterar den här rekommendationen och hur vi får de som verkligen behöver öka sitt intag av D-vitaminrika livsmedel att göra det.

5. I de nya NNR har man också börjat titta på särskilda livsmedels-kategorier i stället för endast på enskilda näringsämnen som tidigare. Från och med 2004 är också fysisk aktivitet med. Är det bra att sträcka sig utanför det rent näringsmässiga på det här sättet? 

Både livsmedel och fysisk aktivitet är ju i högsta grad en del av det näringsmässiga. Vi äter ju inte näringsämnen, utan mat. En viktig aspekt är, att hela paketet med rekommendationerna, bygger på att vi är friska och har en normal vikt. Energibalansen är en grundläggande faktor för en god hälsa, vilket inte lyfts fram i något av nuvarande kostråd. De handlar ju mest om att vi ska äta mer av vissa grupper av livsmedel. Fysisk aktivitet är väldigt centralt för att vi ska kunna äta så mycket, att vi får i oss tillräckligt med till exempel D-vitaminer och andra vitaminer, utan att gå upp i vikt.

6. Det går ju åt mycket resurser till NNR-arbetet. Har vi inte tillräckligt mycket kunskap nu, och vore det inte bättre att använda mer resurser på nationell nivå för att nå de grupper, som har stort behov att få hjälp till hälsosammare kost och livsstil?

Det är ju viktigt att hålla sig uppdaterad på den kunskap som finns. Det går inte att ha kostråd som inte baserar sig på vetenskap. Jag tror att vi absolut har väldigt bra kunskap om, vad som är bra matvanor. Samtidigt är det viktigt att myndigheterna faktiskt får de resurser som behövs för att kommunicera och ta fram kostråd och nå ut till konsumenter. Annars kommer ju inte allt det här arbetet till någon konkret nytta.