Perspektiv

Information om socker och näring

Betydelsen av glykemiskt index är fortfarande oklar

Av Per Brændgaard Mikkelsen, fil kand i näringslära

Glykemiskt index har nu funnits som näringsmässigt begrepp i 20 år. Men det råder fortfarande inte enighet om hur man använder glykemiskt index i praktiken eller vilken betydelse kostens glykemiska index har för hälsa och sjukdom.

Bakgrund och syfte:
Glykemiskt index (GI) föreslogs som nytt begrepp år 1981. Det har sedan dess genomförts mer än 100 vetenskapliga undersökningar om vad GI betyder för diabetes, övervikt, hjärt-kärlsjukdom, beteendestörningar och fysisk prestationsförmåga. Trots den stora mängden forskning och uppmärksamhet bland allmänheten finns det inget samförstånd om vare sig användandet eller det glykemiska indexets betydelse för hälsan. I USA har varken American Diabetes Association, American Heart Association eller American Dietetic Association erkänt om GI spelar någon roll för förebyggande eller behandling av sjukdomar, medan man i Australien har infört en "GI-märkning" på livsmedel. Syftet med denna publikation var att samla vetenskapliga synpunkter för och emot GI.

Design och metoder:
Publikationen är en samling vetenskapliga översiktsartiklar om olika aspekter av GI. Fyra korta artiklar representerar perspektiv som talar för GI, medan en längre artikel framför motargument mot GI.

Resultat:
Förespråkarna för GI hävdar att observerande undersökningar har funnit ett samband mellan kost med lågt GI och högt HDL-kolesterol, minskad risk att utveckla diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom, minskad förekomst av tjocktarms- och bröstcancer, minskad risk för hypoglykemi hos insulinbehandlade diabetiker samt minskad risk för övervikt. Förespråkarna hänvisar i övrigt till att kontrollerade interventionsundersökningar har visat att kost med lågt GI kan förbättra blodsockerregleringen hos diabetespatienter, minska serumlipiderna hos patienter med hyperlipidemi och minska blodets tendens att bilda blodproppar.

Kritikerna sätter frågetecken för GI-begreppet och kvaliteten på de föreliggande undersökningarna. Ett generellt problem med GI är att det är svårt att använda på kosten som helhet eftersom många olika faktorer påverkar kostens samlade inverkan på glukosbelastningen. Ett annat generellt problem med både observerande undersökningar och interventionsförsök med realistiska koständringar är att kolhydratrik kost med lågt GI ofta innehåller mycket fullkorn, frukt och grönsaker. Det blir därigenom svårt att bedöma hur stor del av den observerande skillnaden som faktiskt beror på olika GI jämfört med samvarierande kostfaktorer som kostfiber, vitaminer, mineraler, fytoämnen och energitäthet, som oberoende av GI själva kan påverka de uppmätta parametrarna.

Slutsats och diskussion:
Det råder fortfarande inte enighet om hur man bör använda GI eller vilken betydelse GI har för förebyggande och behandling av kostrelaterade sjukdomar. Förespråkarna och kritikerna av GI är dock överens om att det behövs långvariga, kontrollerade kostinterventionsförsök.

Perspektivering av Per Brændgaard Mikkelsen:
Socker framhålls ofta som en snabb kolhydrat – det vill säga med högt GI. Men eftersom socker är sammansatt av glukos och fruktos har socker ett GI som är betydligt lägre än för glukos. Det är därför mer korrekt att rubricera socker som en kolhydrat med moderat GI. Många stärkelserika livsmedel har också ett GI som är högre än för socker genom att det finns en stor mängd stärkelsespjälkande enzymer i munhålan och tarmsystemet.

Några konkreta GI för olika livsmedel visas på http://www.mendosa.com/gilists.htm.

Referens:
Ludwig DS, Eckel RH et al. Is the glycemic index important to human nutrition?
Am J Clin Nutr 2002;76(1):264S-298S.

Länk:
http://www.ajcn.org/content/vol76/issue1/#SUPPLEMENTS