Perspektiv

Information om socker och näring

Vikten ökar med åldern

Källa: se redaktionen

Siffror från analysinstitutet ACNielsen AIM angående fördelningen av BMI (Body Mass Index) för den vuxna befolkningen (15-75 år) i Danmark, Sverige och Norge visar att vikten ökar med stigande ålder. Under 1999 var andelen normalviktiga omkring 51%, medan andelen överviktiga ökade med ca 3 procentenheter från 1997 till 1999 för att i dag utgöra 36%.

Vuxna kan själva påverka om de ska vara normalviktiga eller överviktiga, men barnens vikt är beroende av familjens vanor. En mera hälsosam livsstil betyder för de flesta mer motion och andra kostvanor med mer frukt och grönt samt mindre fet mat. Rimligt kan man tycka, men för de flesta ett oöverkomligt hinder. En europeisk sociologisk studie där man undersökt varför folk inte äter mera hälsosamt har visat att några av de vanligaste orsakerna är att särskilt unga och välutbildade inte tycker sig ha tid (24%). 23% nämner att de har svårt att avstå från sin favoritmat och 18% säger sig sakna viljestyrka.

Det är således svårt att ändra vanor och därför bör en hälsosam livsstil grundläggas redan i barndomen. Risken att dagens ungdomar blir överviktiga när de blir äldre beror dock inte enbart på livsstilen, utan även på att ämnesomsättningen från 30-årsåldern minskar med 2% per årtionde. En ändring av familjens livsstil
i en sundare riktning motverkar inte bara att de vuxna lägger på sig 0,5 kg om året, utan bidrar också till att barnen förblir normalviktiga. Forskarna är i dag överens om att kolhydrater spelar en viktig roll i förebyggandet av övervikt.

Flera kostunder-sökningar – senast ”Carmen”-studien – har visat att man kan undvika att gå upp i vikt om man ersätter en del avmatens fettinnehåll med kolhydrater. Fortsättningsvis ska man äta mer av exempelvis grönsaker, bröd och pasta, men det finns ingen anledning att undvika sockerrika produkter.

Nyare forskning i både USA och Danmark tyder dock på att sötade drycker inte ger samma mättnadskänsla som fast föda. Därför kan det vara relevant att titta på hur intaget av fasta och flytande livsmedel är fördelat. Flera hittills gjorda undersökningar är dock behäftade med stor osäkerhet. En amerikansk undersökning handlar om egenifyllda frågeformulär från 548 barn i åldern 11-12 år, medan en dansk bygger på 10 veckors intag av större mängder saft och läsk hos 42 överviktiga.

Likväl ger dessa studier intressanta upplysningar till forskningen om kostsammansättningens betydelse för aptitregleringen och därmed övervikten. De kan således vara utgångspunkt för kommande långtidsförsök med normalviktiga.