Perspektiv

Information om socker och näring

Ingen evidens för ett samband mellan sockerberoende och övervikt

2017-09-13

En nederländsk studie bland universitetsstuderande försökte ta reda på om sockerberoende har betydelse för utvecklingen av övervikt. Totalt 1475 personer, varav 1046 kvinnor deltog i en online-undersökning, som omfattade ett test angående matberoende (Yale Food Addiction Scale, YFAS) och ett depressionstest (Becks Depression Inventory, BDI). Dessutom ingick BMI. Forskarna hade kompletterat YFAS med tre extra frågor. En av dem handlade om vilken av fyra kategorier av matvaror, som de beroenderelaterade symptomen, som de hade upplevt, särskilt relaterade till dessa 4 typer av livsmedelsgrupper:

  • Grupp 1: Livsmedel med låg fett- och sockerhalt som t ex riskakor och grönsaker.
  • Grupp 2: Sockerrika, men fettfattiga livsmedel som karameller, vingummi, sockrade läskedrycker och torkad frukt.
  • Grupp 3: Livsmedel med hög fetthalt och högt saltinnehåll, t.ex. chips, pommes frites, snabbmat, kött och ost.
  • Grupp 4: Livsmedel med hög fetthalt och högt innehåll av socker, t.ex. choklad, kakor och gräddglass.

De andra två extrafrågorna gällde utvecklingen av fysisk abstinens och toleransutveckling (att man måste äta mer och mer av livsmedlen i fråga för att uppnå samma tillfredsställelse/belöning).

Resultat
95 % av deltagarna upplevde minst ett symptom. Det vanligaste symptomet var: "kontinuerlig önskan eller misslyckade försök att sluta äta den eller de aktuella livsmedlen".
12 % uppfyllde kriterierna för diagnosen ”food addiction". Det motsvarar vad man finner i andra undersökningar. Symtomen på ”food addiction” var emellertid framför allt relaterat till två av de fyra livsmedelsgrupperna, nämligen livsmedel med högt fett- och saltinnehåll samt livsmedel med högt innehåll av fett och socker:

  • Grupp 1: 1,8 %
  • Grupp 2: 5 %
  • Grupp 3: 24,7 %
  • Grupp 4: 29,5 %

Det fanns ett samband mellan ”food addiction” och övervikt, men det var bara signifikant för de deltagare som rapporterade, att deras symtom på beroende var relaterade till livsmedel med högt fett- och sockerinnehåll samt högt fett- och saltinnehåll.

Det fanns en stark positiv korrelation mellan BDI-score (depression) och YFAS-score, återigen starkast för de deltagare där symtomen på ”food addiction” hängde samman med fett- och sockerrika och/eller feta och salta livsmedel. Det antyder att sambandet mellan "food addiction" och viktökning medieras av negativa känslor och/eller depression. Med andra ord: Känslomässig överätning* verkar öka risken för övervikt.

Författarna drar slutsatsen att det inte är socker ensamt, utan att det är smaklighet och/eller energitäthet, som spelar en avgörande roll i utvecklingen av "food addiction".

Kommentar
Svaren i YFAS kan tolkas så, att man tror att livsmedel med högt fett- och sockerinnehåll är ohälsosamma och förbjudna även i mindre mängder och att man därför helt bör undvika att äta dem. Men man vet, att undvikande av vissa livsmedel ökar risken för craving och överätande. Särskilt om man tycker att man väger för mycket, jfr restrained eating**. Sambandet mellan ”food addiction” och övervikt kan bero på, att "food addiction" leder till övervikt, men det kan också bero på, att man får högt score på YFAS, för att man är överviktig och tror, att det orsakas av beroende.

*: Begreppet välsmakande är kopplat till hedonism och täcker graden av smaklighet, njutning och välbefinnande, som involverar belöningssystemet i hjärnan. Smak, doft och konsistens har betydelse, men också till exempel inlärning och andra psykologiska faktorer spelar en roll.
**: Termen "känslomässiga överätare" inbegriper dem, som äter för att dämpa eller fly från negativa känslor. De brukar välja söta livsmedel och något de gillar. Termen "restrained eaters" inbegriper dem, som är mycket upptagna av att ständigt kontrollera vad och hur mycket de äter för att antingen gå ner i vikt eller hålla vikten, minska kroppens fettprocent eller få en platt mage. Försöket att ständigt kontrollera vad de äter, kan hindras av både positiva och negativa känslor. När de släpper kontrollen, väljer de att äta mer av de saker som de själva eller en viss diet har förespråkat, som är förbjudna eller som de anser vara ohälsosamma. Både "känslomässiga överätare" och "restrained eaters" har ett stört förhållande till mat, vikt och kropp, utan att uppfylla alla diagnostiska kriterier för Binge Eating Disorder respektive Bulimi. Man talar om så kallad subklinisk ätstörning.

Referens: Markus CR, Rogers PJ, Brouns F and Schepers R. Eating dependence and weight gain; no human evidence for a 'sugar-addiction' model of overweight. Appetite 2017; 114: 64-72

Tillbaka